Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

150
artiklarna. (2) Komplicerade grammatiska sammanhang förklaras i
ordboksgrammatiken (dit hänvisning görs), om det motsatta förfarandet
skulle innebära att samma förklaring behövde upprepas i ett stort antal
artiklar. (3) Ordboksgrammatiken skall vara fullständig i den meningen
att den behandlar alla grammatikens områden, om än mycket kortfattat,
så att den kan användas som en fristående grammatisk inledning till
ifrågavarande språk.
På liknande sätt har de systematiska inledningarna till de nämnda
danska fackordböckerna, liksom även inledningen till NLO, två funktioner:
(1) Inledningen skall kunna användas som introduktion till
fackområdet, som en första liten lärobok. Som sådan skall den behandla
alla fackområdets grundproblem men också vara så lättillgänglig att den
kan läsas även av den som saknar förkunskaper. (2) Samtidigt skall den
fungera som referensram för hänvisningar från de enskilda ordboksartiklarna
i sådana fall då det kan vara nödvändigt eller lämpligt att
visa en viss terms plats i ämnessystematiken.
På många sätt är detta en nästan omöjlig uppgift. Om den systematiska
inledningen skall innefatta samtliga delområden och behandla
dem grundligt, blir den till omfånget en hel handbok, inte en kort och
koncis introduktion. Men en kortfattad framställning riskerar att bli
antingen så komprimerad att den blir obegriplig för andra än fackmän
eller så förenklad att fackmännen anser den sakna verkligt innehåll.
Detta har också varit vårt problem vid utarbetandet av inledningen
till Nordisk lexikografisk ordbok. Vi har i stor utsträckning utnyttjat
existerande handböcker, främst Svensén (1987) och Bergenholtz &
Tarp (1994), i det senare fallet särskilt bidragen från Sandro Nielsen
och Sven Tarp. Av utrymmesskäl utelämnas här två partier av texten:
dels hela avsnitt C såsom varande icke specifikt lexikografiskt, dels §
36 (Lexikografiskt projektarbete), som till övervägande delen går tillbaka
på Svensén (1987:229–242).
SYSTEMATISK INLEDNING
Innehåll
A Lexikografin och angränsande discipliner § 1
B Lexikografi och samhälle § 2–5
C Allmän lingvistisk teori § 6–8
D Allmän ordbokstypologi § 9–12
E Informationstyper § 13–18
F Byggstenar § 19
G Strukturer § 20–25