Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

185
räknas också konventionellt brukade teckensnitt och teckengrader:
exempelvis kan fet stil ange lemmatecken, halvfet stil idiom, normal
stil betydelse, kursiv stil exempel, petitstil metaspråklig text, kapitäler
ett lemma till vilket en hänvisning går osv.
§ 36 Lexikografiskt projektarbete
(Paragrafen utelämnas här av utrymmesskäl. Se Svensén [1987:229–242].)
§ 37 Lexikografiska hjälpmedel
Det lexikografiska arbetet har på senare år i grunden förändrats genom
införandet av datorn, som får anses vara det lexikografiska hjälpmedlet
par préférence. Datorn kommer in i snart sagt alla moment i
ordboksarbetet.
Inmatning av källmaterial kan ske dels genom inskrivning via tangentbordet,
dels genom inläsning av redan maskinläsbar text. Dessutom
kan tryckt, ej maskinläsbar text göras maskinläsbar genom optisk
läsning (OCR) och därefter matas in i datorn.
Det inmatade källmaterialet kan sammanföras till en textdatabas,
som kan bli föremål för inspektion, urval och bearbetningar av olika
slag: sökning, generella ändringar, sortering, kontroll, frekvensberäkning,
lemmatisering, homonymseparering, morfologisk och
syntaktisk analys. Utifrån textdatabasen kan man framställa konkordanser
och index av olika förfiningsgrad, från mer eller mindre
obearbetade råkonkordanser till lemmatiserade konkordanser och
KWIC-konkordanser. En konkordans tar mycket stor plats, och innan
man framställer en sådan bör man komplettera programmet med en
stopplista, dvs. en lista över ord som datorn instrueras att gå förbi vid
genereringen av konkordansen. Ett alternativ som numera erbjuder sig
är att under arbetets gång direkt generera ad hoc-konkordanser över
enstaka ord och uttryck.
Det selekterade och bearbetade materialet kan överföras till en
lexikalisk databas, där det lagras i form av ett nätverk, varigenom man
kan komma åt sammanhang som inte framgår av den tryckta texten
(som är linjärt lagrad) och göra urval och bearbetningar av de mest
komplicerade och skiftande slag. I databasen kan de olika informationstyperna
märkas med särskilda kategorikoder, t.ex. av typ
SGML. Ur databasen kan man på grundval av ett och samma material
direkt generera ett flertal olika lexikografiska produkter på ett mycket
smidigt sätt.