Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

163
information). – När det gäller fackordböcker råder inte allmän enighet
om den status som sakuppgifter resp. definitioner har. Några skiljer
även här mellan språkliga (dvs. semantiska) och encyklopediska
angivelser, andra anser alla definitionsliknande sakuppgifter i
fackordböcker ha en status som helt motsvarar semantiska angivelser i
allmänspråkliga ordböcker.
Till betydelsebeskrivningen hör också illustrationer, som förekommer
i många ordböcker, dels i bildordböckerna (där de i stort sett
ensamma svarar för betydelsebeskrivningen), dels i de illustrerade
ordböckerna (där de utgör ett komplement till den verbala betydelsebeskrivningen).
Man kan urskilja ett flertal typer av illustrationer
beroende på vad de skall åskådliggöra, t.ex. hur något är uppbyggt
(strukturillustrationer) och hur något fungerar (funktionsillustrationer);
det förekommer också sceniska illustrationer (som
visar i vilket sammanhang den beskrivna företeelsen brukar
förekomma) och sekventiella illustrationer (som återger de olika
stadierna i ett förlopp).
§ 16 Syntagmatisk och paradigmatisk information
Den syntagmatiska informationen utgörs av uppgifter om uppslagsordets
sätt att fungera tillsammans med andra lexikaliska enheter.
Uppgifter om uppslagsordets syntagmatiska egenskaper kan ges med
mycket olika grad av formalisering och explicithet, från exempel av
olika slag (levande exempel, döda exempel; frasexempel, kontextexempel),
via konstruktionsmönster (satsmönster) till syntaktiska
koder. Exemplen kan vara autentiska exempel
(beläggexempel), eventuellt försedda med källangivelse och
dateringsuppgift, eller konstruerade exempel (redaktionsexempel).
Den paradigmatiska informationen utgörs, när det gäller innehållssidan,
av uppgifter om vilka ord som är begreppsmässigt besläktade
med uppslagsordet (i den aktuella betydelsen), t.ex. synonymer och
antonymer (analog information).
§ 17 Markering, glossering
Lexikaliska enheter kan vara markerade i en eller flera dimensioner.
Med markering menas en avvikelse i förhållande till huvudmassan av
de ord som ordboken beskriver. I en allmän ordbok kan det t.ex. vara ett
dialektalt uttryck som skiljer sig från det neutralt riksspråkliga ut-