Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

391-05-01
semi-conducteur semiconductor Halbleiter
matériau dont la conduc- material whose total con- semiconductor
tivité totale due aux por- ductivity, due to charge semiconduttore
teurs de charge des deux carriers of both signs halfgeleider
signes (électrons et trous) (electrons and holes), pólprzewodnik
est normalement comprise is normally in the range halvledare
entre ... between ...
J. Lexikografiska metoder och hjälpmedel
§ 34 Insamling och urval av data
183
Insamling och urval av data till en ordbok grundar sig på ett antal särskilt
utvalda källor, som med en sammanfattande term kallas ordboksbas.
Man skiljer mellan primärkällor och sekundärkällor. Till
primärkällorna räknas språkliga yttringar dels i form av hela texter som
sammanförts i en textkorpus, dels i form av textfragment (excerpter)
som utvalts (excerperats) ur texter och sammanförts i en
beläggsamling. Till primärkällorna räknas också muntliga belägg, som
insamlats från informanter. Ordböcker utarbetade efter
beläggprincipen har gamla anor, medan lexikografi bedriven enligt
korpusprincipen först på senare år har blivit vanligare genom ordboksarbetets
datorisering, som har gjort det möjligt att sammanföra
mycket stora textmassor till textdatabaser. Sekundärkällor är i första
hand ordböcker och ordlistor (både sådana som kallar sig så och s.k.
dolda ordböcker), men även monografier över ordfamiljer, lexikaliska
fält etc. räknas till denna kategori.
Det insamlade källmaterialet kan naturligtvis inte som helhet presenteras
i den färdiga produkten. Nästa steg blir därför att utvälja de
data som skall medtagas i ordboken (dataselektion). Här skiljer man
mellan yttre selektion och inre selektion. Den förstnämnda typen
avser urvalet av uppslagsord (lemmaselektion), den senare urvalet av
angivelser under ett givet lemma.
På dataselektionen i en ordbok ställs flera krav. Urvalet måste vara
autentiskt, dvs. enbart ta upp sådana språkliga företeelser som verkligen
förekommer. Detta krav innebär normalt inga problem om man arbetar
med primärkällor. När det gäller sekundärkällor, främst ordböcker,
riskerar man bl.a. att råka ut för s.k. spökord (ord som egentligen inte
finns). Man måste också vara säker på att de utvalda lexikaliska
enheterna är tillräckligt representativa för den språkvarietet som avses,
alltså att de har en viss frekvens i det som man har antagit vara
språkbrukarnas gemensamma lexikon eller i de texter som ordboken