Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

170
band band
bank bank; bank account bankkonto; bank book bankbok; bank
clerk banktjänsteman; bank manager bankdirektör; bank
statement kontoutdrag; banker bankförbindelse; banking
bankrörelse
bankrupt bankrutt; bankruptcy konkurs
Nischen bank har ett nischingångslemma och sju nischlemman, som i
exemplet ovan är ordnade i s.k. klungform. Ett annat sätt att realisera
en nisch är i listform, varvid nischen får följande utseende:
band band
bank bank
bank account bankkonto
bank book bankbok
bank clerk banktjänsteman
bank manager bankdirektör
bank statement kontoutdrag
banker bankförbindelse
banking bankrörelse
bankrupt bankrutt
bankruptcy konkurs
Listformen kännetecknas av att varje nischlemma inleder ny rad med
indrag. Utmärkande för klungformen är däremot att alla nischlemman
står i svit.
Ordböcker som vill visa sambandet mellan lemman som innehåller
samma ordstam brukar ha en nästalfabetisk lemmalista. I likhet med
vad som är fallet vid den nischalfabetiska strukturen samlar man där
lemmana i grupper, men skillnaden är att åtkomstalfabetets grafemordning
kan brytas i den nästalfabetiska strukturen. Varje grupp
(näste) innehåller ett antal nästartiklar, och varje nästartikel inleds av
ett nästlemma, som man finner endast via nästingångslemmat, som
inleder hela nästet. Nästlemmat är alltså ett slags sublemma. Eftersom
den nästalfabetiska principen gör det möjligt att bryta åtkomstalfabetets
grafemordning, är det stor skillnad mellan nästprincipen och
nischprincipen. Men det är bara nästlemmanas inbördes ordning som
bryter den strängt alfabetiska ordningsföljden; nästingångslemmanas
inbördes ordning är fortfarande strängt alfabetisk. Om man ändrar
ovanstående nischer till nästen och kompletterar dem med lemman från
andra delar av alfabetet, skulle resultatet kunna bli följande: