Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

157
Ordböcker förekommer i olika användningssituationer, brukas av
olika typer av användare och på olika sätt. Deras syften och användningssätt
kan därför beskrivas i flera olika dimensioner. Ordboksanvändning
kan beskrivas i två huvuddimensioner, operationer på
språket och operationer på ordboken. När det gäller operationer på
språket används ordböcker främst för kontroll, eliminering av osäkerhet
och utfyllnad av kunskapsluckor i samband med textreception,
textproduktion, översättning, arbete avseende olika fackområden eller
dessas fackspråk och slutligen forskning. I den dimension som avser
operationer på ordboken själv skiljer man mellan konsultation
(uppslagning) – med utnyttjande av olika sökstrategier och syftande
till återfinning av sökt information – och läsning i ordboken.
Forskning kring ordboksanvändning och ordboksanvändare
(användarforskning) utgör en viktig del av lexikografin (se § 1).
C Allmän lingvistisk teori
(Hela detta avsnitt utelämnas här av utrymmesskäl.)
D Allmän ordbokstypologi
Det finns en mängd olika typer av ordböcker. I en allmän ordbokstypologi
kan de olika ordbokstyperna grupperas efter flera olika kriterier.
§ 9 Ordbokstyper efter uppläggning och inriktning
När det gäller ordböckers förhållande till världen kan man skilja mellan
dels ordböcker som har till syfte att enbart ge information om språket
(språkordböcker), dels sådana som är avsedda att enbart ge
upplysningar om världen utanför språket (sakordböcker, lexika), dels
sådana som är avsedda för båda syftena (encyklopediska ordböcker,
allordböcker).
Man brukar också skilja mellan allmänna ordböcker och
specialordböcker, där den senare kategorin kan vara specialiserad när
det gäller de språkvarieteter och de typer av uppslagsord som
behandlas, de typer av information som ges, sättet att presentera denna
information, de avsedda användarkategorierna m.m.
En annan viktig indelningsgrund för en klassifikation av ordböcker
är dessas grundläggande förhållande till det språkliga tecknet, nämligen
vilken komponent av tecknet – uttryck eller innehåll – de utgår ifrån.
Ordböcker vilkas makrostruktur (§ 22) är baserad på lexikaliska