Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

169
Vid ord-för-ord-metoden (även kallad "ingenting-före-någontingprincipen")
tar man hänsyn till ordmellanrummen. Ett ordmellanrum
räknas här som åtkomstalfabetets första tecken och placeras därför före
alfabetets första bokstav:
ad idem
ad litem
adjoin
adjourn
Det finns olika typer av alfabetisk makrostruktur. Dels är olika strukturer
möjliga inom ramen för ett strikt iakttagande av åtkomstalfabetets
grafemordning (glattalfabetisk och nischalfabetisk struktur), dels kan
den alfabetiska ordningen ibland brytas (nästalfabetisk struktur). Varje
tryckt ordbok kännetecknas av att den innehåller artiklar, som var och
en börjar på ny rad. Allt efter valet av makrostruktur innehåller varje
artikel ett eller flera lemman. Det första lemmat i en artikel kallas
ingångslemma och de övriga sublemman.
En glattalfabetisk lemmalista är en lemmalista i vilken varje
ordboksartikel innehåller endast ett lemma. Det betyder bl.a. att det inte
finns några sublemman i en sådan artikel och att antalet artiklar är lika
stort som antalet lemman:
band band
bank bank
bank account bankkonto
bank book bankbok
bank clerk banktjänsteman
bank manager bankdirektör
bank statement kontoutdrag
banker bankförbindelse
banking bankrörelse
bankrupt bankrutt
bankruptcy konkurs
I en nischalfabetisk lemmalista sammanför man lemmana i grupper,
s.k. nischer. Varje nisch innehåller ett antal nischartiklar, och varje
nischartikel inleds av ett nischlemma, som man finner endast via
nischingångslemmat, som inleder hela nischen. Nischlemmat är alltså
ett slags sublemma. Till skillnad från den glattalfabetiska lemmalistan
förekommer här alltså sublemman, som i alfabetet ligger mellan två
nischingångslemman. I följande exempel har ovanstående lemman
ordnats nischalfabetiskt: