Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

162
Den rikaste floran av informationstyper förekommer som regel i
icke-specialiserade (allmänna) ordböcker (§ 9) och kan inordnas i en
typologi, som i mångt och mycket påminner om den som gäller för
ordböckerna själva.
§ 14 Information om form och grammatisk kategori
En stor grupp av informationstyper avser lemmats identifikation och
form: dels dess grafiska och fonetiska realisering, dels dess morfologi.
Lemmat identifieras i första hand genom uppgiften om dess lemmateckenform,
som visar uppslagsordet i dess kanoniska form
(uppslagsform) och samtidigt anger dess grafiska realisering
(stavningsuppgift). Stavningsuppgiften kompletteras ibland med avstavningsmarkering.
Den fonetiska realiseringen visas normalt åtskild
från stavningsuppgiften i form av fonetisk transkription (ljudskrift)
av den kanoniska formen (ibland även av andra former) enligt en viss
kod (uttalsnotation); vissa aspekter av uttalet, främst
betoningsmarkering, kan även ges i kombination med stavningsuppgiften.
Lemmats morfologiska egenskaper har tre aspekter. Den som
oftast redovisas i ordböcker är flexionsmorfologin, som anges i form av
böjningsuppgifter; dessa kan ges explicit i själva ordboksartiklarna eller
representeras av böjningskoder, som hänvisar till mönsterord eller
mönsterparadigm i utanförtexten (§ 21). I många enspråkiga
ordböcker ges också uppgifter om lemmats derivations- och
kompositionsmorfologi, dvs. dess förmåga att bilda avledningar och
sammansättningar.
Lemmats grammatiska kategori redovisas genom exempelvis ordklassangivelse
och (för substantiv) genusangivelse.
§ 15 Information om betydelsen
En mycket stor och viktig kategori är betydelsebeskrivningen. Denna
har helt olika karaktär i enspråkiga och två- eller flerspråkiga ordböcker.
I den enspråkiga ordboken förklaras objektspråkets lexikaliska
enheter med hjälp av språket självt. Detta kan ske genom att man
antingen anger ersättare på uttryckssidan (synonymer, parafraser)
eller ger mer renodlade beskrivningar av innehållssidan (definitioner).
I den två- eller flerspråkiga ordboken handlar det om att för varje
lexikalisk enhet på källspråket ange motsvarigheter (ekvivalenter) på
målspråkets uttryckssida. I båda ordbokstyperna kan vid sidan av den
språkliga informationen också ges sakinformation (encyklopedisk