Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

More documents

Recommendations

Info

Williams, John 1992: The question of plagiarism and breach of copyright in the dictionary-making process (with particular reference to the UK). I: Euralex '92 Proceedings II. Tampere: Tampereen Yliopisto, 561–567. 43
Martin Gellerstam Produktionsordböcker – vad är det? What lexical assistance could be useful in second-language production? Lexicographers would probably say something about active dictionaries. So what is an active dictionary (or a dictionary of encoding or production) for L2 production? It is not a learner's dictionary in the Longman and COBUILD tradition, neither is it just a bilingual dictionary. In fact, there is something to be said for various aspects of both traditions. A good, active tool for L2 production should help the learner to produce an L2 text, using correct syntax and idiomatic expressions. There are two ways leading to this goal. One way is going deeper – much deeper – into the contrastive description of the languages involved, including definition, valency data, contrasting semantic fields and collocations. The other way leads the learner back to the language surface by using parallell corpora. This is one example of lexicography at the cross-roads. The concept of dictionary is becoming more and more heterogeneous. Vad skall man använda för hjälpmedel när man vill uttrycka sig – i tal eller skrift – på ett främmande språk? Lexikologer ser idag gärna svaret i alltmer sofistikerade produktionsordböcker, med riklig explicit information om hur man sätter samman välformade konstruktioner och kollokationer på andraspråket. Produktionsordböcker (eller inkodningsordböcker, aktiva ordböcker) är överhuvudtaget i ropet, de må vara enspråkiga eller tvåspråkiga. Detta är en naturlig motrörelse mot den tradition som sett ordböcker som i första hand hjälpmedel för förståelse ("vad betyder detta ord i texten?"). Den traditionella uppfattningen stöds för övrigt av användarundersökningar som visar att det vanligaste bruket av ordböcker i allmänhet just är att se efter vad ett ord betyder. Sådana ordböcker för förståelse kallas idag receptions- eller avkodningsordböcker – eller med en lite olycklig term – passiva ordböcker. Motsatsen aktiv–passiv är mindre bra eftersom den för tankarna <strong>till</strong> en skillnad i graden av aktiv insats från användarens sida. I Sverige har de traditionella tvåspråkiga skolordböckerna i riktning från svenska <strong>till</strong> ett främmande språk legat närmast det som man skulle kunna kalla produktionsordböcker. Här kan man utgå från ett innehåll formulerat på L1 och sedan förhoppningsvis få motsvarigheten på L2. Men när det gäller att utrusta ordböcker med explicita uppgifter om grammatik och betydelse för andraspråksinlärare så är det snarast de enspråkiga inlärningsordböckerna som har visat vägen. Med något undantag (Svenska ord, se nedan) saknas sådana i Sverige – istället är LexicoNordica 1 – 1994 43
Page 1 and 2: Indholdsfortegnelse Indledende bidr
Page 3 and 4: Pia Virtanen: Zur Geschichte der fi
Page 5 and 6: Henning Bergenholtz/Sven-Göran Mal
Page 7 and 8: temaemne være velkommen. Ud over t
Page 9 and 10: forledd viser til sammen at det har
Page 11 and 12: synonymprinsippet. Det tas stadig i
Page 13 and 14: funnsrettede leksikografi, for å i
Page 15 and 16: Litteratur: Algeo, John 1989: Dicti
Page 17 and 18: Henning Bergenholtz Faglige oplysni
Page 19 and 20: er hans hovedanke de tilfælde af u
Page 21 and 22: fremstilling - svarende til den på
Page 23 and 24: 2. Der er ingen helt klar skillelin
Page 25 and 26: denne titel bliver klar. Brugeren a
Page 27 and 28: kantor i den prot. og jød. kirke d
Page 29 and 30: ganske vist rigtigt, men kan næppe
Page 31 and 32: Schülern. Hrsg. von H.H. Munske et
Page 33 and 34: del lesing i forbindelse med define
Page 35 and 36: Disse ordbøkene hadde klare religi
Page 37 and 38: tegnet i 1952 på initiativ fra UNE
Page 39 and 40: oppgir at den i det store og hele e
Page 41 and 42: fag som er mer utsatt for kommersia
Page 43 and 44: formene (1991), slik de finnes i Bo
Page 45 and 46: konvensjonalisert, men det har vær
Page 47: Bokmålsordboka = B. Wangensteen/M.
Page 51 and 52: Inlärningsordböckerna lever upp t
Page 53 and 54: denna?) i sin nuvarande form är id
Page 55 and 56: analys. Kanske skall man se detta v
Page 57 and 58: sättningar som ligger vid sidan av
Page 59 and 60: Stora svensk-engelska ordboken. Sto
Page 61 and 62: institution. Då behovet av en mode
Page 63 and 64: använda och användbara ord, vid b
Page 65 and 66: att öka. Nykysuomen sanakirja hade
Page 67 and 68: slagsord. Ungefär hälften så sto
Page 69 and 70: Petter Henriksen Encyklopediens rol
Page 71 and 72: nasjonalencyklopediens redaksjon. M
Page 73 and 74: lant annet gjennom kopieringsmaskin
Page 75 and 76: 1. Sentralisert stoffbehandling: f
Page 77 and 78: Et annet problem som ligger særlig
Page 79 and 80: Fagmannen i rolle B henfaller lett
Page 81 and 82: Vi må heller ikke se bort fra syne
Page 83 and 84: Ebba Hjorth Hvilke konsekvenser har
Page 85 and 86: det skrevne sprog det talte at besk
Page 87 and 88: ordbogen til et værk man får lyst
Page 89 and 90: nylig tilladte form? Som altid når
Page 91 and 92: [her slutter artiklen] Kom alm. sta
Page 93 and 94: Som det allerede af adskillige punk
Page 95 and 96: Hans Jonsson Betydelsebeskrivningen
Page 97 and 98: Vid sidan av den nämnda principiel
Page 99 and 100:
. Inslag i denna enhetliga och ett
Page 101 and 102:
släktade) kamp 'strid' och kamp 'h
Page 103 and 104:
c. produktiva innehållsvariationer
Page 105 and 106:
En flerledad opposition utesluter i
Page 107 and 108:
människa/person vuxen barn man : k
Page 109 and 110:
103 i toppen. Något kan sägas syf
Page 111 and 112:
3.2.1 Grammatiska ord 105 De gramma
Page 113 and 114:
Sven-Göran Malmgren Språkprovens
Page 115 and 116:
109 auteur...". Ungefär samma stå
Page 117 and 118:
111 gifter, t.ex. uppgifter om samm
Page 119 and 120:
113 mellan betydelsenyanser markera
Page 121 and 122:
& till maten & en bön & Fader vår
Page 123 and 124:
117 beskedligt sätt ger uttryck f
Page 125 and 126:
Ásta Svavarsdóttir Sprogsamfund,
Page 127 and 128:
121 andre kilder som brugeren kunne
Page 129 and 130:
123 hjælpe brugeren til at formule
Page 131 and 132:
125 ventninger. Resultatet af en s
Page 133 and 134:
127 og karakteristisk del af ordfor
Page 135 and 136:
129 længe de ikke er i alment brug
Page 137 and 138:
131 meget hyppigere) valda (forårs
Page 139 and 140:
133 Spørgsmålstegnet er ikke alti
Page 141 and 142:
135 formelle omstændigheder. Desud
Page 143 and 144:
137 Blöndal, Sigfús. 1920-24: Ís
Page 145 and 146:
Knud Troels Thomsen Aspekter af ord
Page 147 and 148:
141 I de nævnte tilfælde kan vi t
Page 149 and 150:
143 Konklusion: For ordbogsredaktø
Page 151 and 152:
145 Begge artikler anvender "stød-
Page 153 and 154:
147 Jeg vil her postulere, at det e
Page 155 and 156:
Henning Bergenholtz/Bo Svensén Sys
Page 157 and 158:
H Allmänna ordböcker § 26-28 I S
Page 159 and 160:
153 återstår att besvara en av de
Page 161 and 162:
155 allt större krav på lexikogra
Page 163 and 164:
157 Ordböcker förekommer i olika
Page 165 and 166:
159 heterna och därvid bara utgör
Page 167 and 168:
161 En indelning efter avsedda anv
Page 169 and 170:
163 information). - När det gälle
Page 171 and 172:
F Byggstenar § 19 Ordbokens delar
Page 173 and 174:
167 cerat, om alla eller vissa uppl
Page 175 and 176:
169 Vid ord-för-ord-metoden (även
Page 177 and 178:
171 band band; feeder band transpor
Page 179 and 180:
173 Ordbokens åtkomststruktur bör
Page 181 and 182:
175 I en tredje typ av definition b
Page 183 and 184:
177 tolv tvåspråkiga ordböcker m
Page 185 and 186:
179 ordböcker och konjugationsordb
Page 187 and 188:
solicitor; eng., med rätt att för
Page 189 and 190:
391-05-01 semi-conducteur semicondu
Page 191 and 192:
185 räknas också konventionellt b
Page 193 and 194:
187 Nielsen, Sandro 1993: Engelsk-d
Page 195 and 196:
188 Det sier seg selv at tospråkli
Page 197 and 198:
190 norsk med romanske språk, syne
Page 199 and 200:
192 for mental analogi har muliggjo
Page 201 and 202:
194 mellom inanimat og animat subje
Page 203 and 204:
196 verb, som nærmest kan betrakte
Page 205 and 206:
198 vs. aconselhar a alg que venha,
Page 207 and 208:
200 nyttig å filosofere litt over
Page 209 and 210:
202 verdener: både A-språkets og
Page 211 and 212:
204 at inddrage emneområder, der l
Page 213 and 214:
206 tuderende med en højere fagvid
Page 215 and 216:
208 delfagsordbøger, hvor det påg
Page 217 and 218:
210 Systematisk opbyggede ordbøger
Page 219 and 220:
212 terminologisk interesserede, fo
Page 221 and 222:
214 ekstraordinær generalforsamlin
Page 223 and 224:
216 dermed udgøre skelettet i denn
Page 225 and 226:
218 1. Det vil altid være tidkræv
Page 227 and 228:
220 listen til brancheordbøger vil
Page 229 and 230:
222 Som identifikationsgrundlag for
Page 231 and 232:
224 menfald med hensyn til placerin
Page 233 and 234:
226 sådanne tillægsoplysninger ud
Page 235 and 236:
228 Tarp, Sven 1994: Fagordbøgers
Page 237 and 238:
230 och en uppdelning är väl av t
Page 239 and 240:
232 släktade begrepp resp. att ord
Page 241 and 242:
31560 Förekomst 31570 Kulturellt 3
Page 243 and 244:
3 84000 De flerspråkiga specialord
Page 245 and 246:
238 termer som författarna använd
Page 247 and 248:
Henning Bergenholtz En almen alordb
Page 249 and 250:
241 bruges i populærvidenskabelige
Page 251 and 252:
Henning Bergenholtz Grundordbog til
Page 253 and 254:
245 mennesker, er angivelsen af en
Page 255 and 256:
247 det meget urolige layout med fo
Page 257 and 258:
250 "do." særligt irriterende, ind
Page 259 and 260:
Dag Gundersen LexicoNordica 1 - 199
Page 261 and 262:
255 sekundærlitteraturen godt dekk
Page 263 and 264:
257 er nevnt i forord eller innledn
Page 265 and 266:
259 I bokens tredje hoveddel (s. 65
Page 267 and 268:
261 Holmboe, Christopher Andreas 18
Page 269 and 270:
264 utan kommentarer för SAOB-bruk
Page 271 and 272:
266 ifrågasätta SAOB:s unika kval
Page 273 and 274:
268 definitionsspråk och tyska som
Page 275 and 276:
270 tillkommit. För läsaren är k
Page 277 and 278:
272 Makrostruktur är missvisande.
Page 279 and 280:
274 (esparto, espartogräs, esperan
Page 281 and 282:
276 I N listas typiska svenska ord
Page 283 and 284:
278 zippien [sic!]), ved svage subs
Page 285 and 286:
280 uheldigt, ikke mindst sammenlig
Page 287 and 288:
282 Det finns intressanta historisk
Page 289 and 290:
284 I fråga om det sistnämnda exe
Page 291 and 292:
286 ägget. Jag finner det lätt at
Page 293 and 294:
288 översättning (termoväst?) ha
Page 295 and 296:
290 Frasen big science (ny 1993) ä
Page 297 and 298:
292 strävar efter mer värderingsf
Page 299 and 300:
Arne Olofsson LexicoNordica 1 - 199
Page 301 and 302:
Artikelstruktur 295 Som antytts ova
Page 303 and 304:
297 För att ta sig från plugg til
Page 305 and 306:
299 pronomen. Petti/Petti har 38 up
Page 307 and 308:
Morten Pilegaard LexicoNordica 1 -
Page 309 and 310:
303 og andre mikrostrukturelle komp
Page 311 and 312:
306 uttal, ordklassbeteckning, form
Page 313 and 314:
Krista Varantola LexicoNordica 1 -
Page 315 and 316:
311 har en ganska svartvit inställ
Page 317 and 318:
313 delar, den är dyr, även för
Page 319 and 320:
315 med avseende på skillnaden mel
Page 321 and 322:
317 finskspråkiga användarbehov.
Page 323 and 324:
320 ness, -tion i stor udstrækning
Page 325 and 326:
322 dannede man sig det grundige ov
Page 327 and 328:
324 språksbok än i en idiombok. V
Page 329 and 330:
326 ofte mangler den fagviden, som
Page 331 and 332:
328 Sammanfattningsvis är det någ
Page 333 and 334:
Indgåede bøger 1993-til marts 199
Page 335 and 336:
331 Suomen kielen perussanakirja -
show all

Systematisk inledning till Nordisk lexikografisk ordbok

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?