PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

provsändningen på 163 dussin. Natur- och konstsilke
var på retur. Nio år senare hade produktionen av nylonstrumpor
ökat till 325 000 dussin och ett nytt material
– crêpenylon – var introducerat. En ny uppgång för
stumpproduktionen skulle komma med strumpbyxan.
Strumpbyxan hade börjat tillverkas redan 1958, men
fick sitt stora genombrott först med introduktionen av
det kort-korta modet i Paris våren 1967, och kom
därefter att dominera produktionen fram till den definitiva
nedläggningen av fabriken i Malmö 1992. 3
En företagskultur – AB Malmö
Strumpfabrik blir ”Strumpan”
Vill man försöka förstå fabrikens särställning bredvid
Kockums Mekaniska Verkstad i det industriella Malmö
får man söka i skärningspunkten mellan ett snarast mentalt
industriellt kulturarv, som innefattar erfarenheterna
från en stor del av Malmös kvinnliga befolkning som
någon gång själva arbetat på fabriken eller haft bekanta
där, 4 och fabriken som ett exempel på den nya tekniken
och det industriella framtidsbyggets Malmö.
AB Malmö Strumpfabrik eller ”Strumpan” som den
kallats genom åren i folkmun blev ett exempel på en
lokal kultur som förknippas med det industriella Sverige
och ”den svenska modellen”. Fabriken har under en stor
del av sin verksamhet, inte minst under efterkrigstiden,
kommit att stå som symbol för något mer än sig själv;
fabriken speglar en rad berättelser om hur olika grupper
skrivit in sig i Malmös industriella historia. 5 Jean
Hermansons och Torgy Schunnessons film Arbetets döttrar
är en mästerlig skildring av kvinnors berättelser om
monotont och slitsamt industriarbete, kvinnogemenskap
och yrkesstolthet på Malmö Strumpfabrik.
Textilindustri förknippas traditionellt med det industriella
genombrottet, men strumpfabriken är också ett
exempel på en typ av textilindustri som varit ledande
med teknologiska förändringar och nya material. AB
Malmö Strumpfabrik uppstod som en på sin tid avancerad
industri för att med tiden utvecklas till en traditionell
textilindustri för billig massproduktion.
Vad man dock lätt förbiser är att fabriken under lång
”Ni är väl med i pristävlingen”
Tävlingen från 1954 lockade
30.000 röstande och Svensk
Filmindustri filmade finalen
som nyhetsfilm åt landets biografer.
Juryn på Moriska
paviljongen bestod av ateljéchef
Bengt Runert, balettmästare
C-G. Kruuse och
civilingenjör C-A. Nilsson.
123