PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

Illustration: Gunnar Krantz
Min teori är att denna situation inte är unik i världshistorien.
Jag tror tvärtom att det, så länge människan
berättat berättelser också tecknats i sanden. För att förtydliga,
för att visa. För att lära.
– Var träffade det första spjutet?
– Jo, här i magen (och så ritar han).
– Vem kastade det?
– Jo, det var förstås jag (och så ritar han).
Föregåtts av 100-tals teckningar
Jag tror inte att grottmålningarna av framrusande hästar
och tjurar är gjorda expressivt, på fri hand av någon
dåtida Picasso. Jag tror att de föregåtts av hundratals
teckningar i sanden. Teckningar som lärt handen, det
motoriska minnet, hur dessa djur ser ut.
Teckningar som alla haft sin betydelse, när någon ritat
och berättat om en stor upplevelse i sitt, eller sin familjs,
eller sin klans liv.
Berättelser som roade den tidens människor. Berättelser
om jakt, äventyr, krig och kärlek. Inte helt olikt det
som underhåller oss idag. Det är min teori.
Att rita och berätta har alltid varit naturligt för män-
155