PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

More documents

Recommendations

Info

Foto: Stefan Bresche • Kulturelle miljøer (restauranter, biografer, muséer) • Virksomheder • Offentlige områder (gader/veje, havne, torve/pladser, parker) genstande I princippet alle menneskeskabte genstande: legetøj, maskiner, møbler osv. osv. billedkulturer/medier •TV • Bøger • Aviser • Tidsskrifter/magasiner • Billedbøger • Tegne-serier/film • Annoncering/oplysning/information • Interfaces (brugergrænseflader), feks. Hjemmesider, net-design, faglige eller spil cd-rom’er • Foto • Video • Film • Scenografi • Kunst 3 Hvordan ser vi? Vi ved, at mennesker afhængig af køn, alder, klasse, historisk, geografisk og kulturel kontekst kan opfatte det samme visuelle udsagn meget forskelligt. Det handler om visualiteten i bred forstand. Hvad, det er at se? Hvad determinerer synsprocessen? Det drejer sig om perceptionen, synet, blikket: Det fysiske, det psykologiske, det æstetiske, det historiske, politiske og kulturelle ( feks. i forhold til køn, race, klasse; det nydende, det begærlige, det ’videnskabelige’ blik osv.), som faktorer, der indgår i vores måde at se. 3) Der ligger selvfølgelig en venlig provokation i at placere ’kunsten’ som den sidste af en række billedmedier, men hvis man tager udgangspunkt i hvilke medier og billedkulturer vi møder oftest og har mest at gøre med i vores daglige liv er det nok ikke helt forkert at placere ’kunsten’ her 25
26 Feks. beskrives det historisk og kulturelt kodede blik således af Karin Becker: Det centrale i den visuella kulturens utformning är ett sätt att se, och ett skifte i balancen mellan seendet och andre former för att samla information, strukturera världen, skapa och producere kunskapetc. Att påstå att vor kultur är mer visuell än förut betyder att seendet har mer tyngd, har viktigere funktioner än för. Varje sätt att se, varje seendeform (om man så vil) har en historia och hör til en viss tid. Att analysera vår kultur i visuella termer innebär att vi historiserer seendet, forsökar att se vad som är typisk just för vårt sätt att se, för hur vi betrakter världen och uttrycker os visuelt. (Becker,1999: 30–31 i Fyra dagar om bilden, skolan, samhället, Konstfack) Hvordan arbejdes der med visuel kultur? I en billedpædagogisk sammenhæng bør der lægges vægt på både den produktive og receptive side. Det er ikke tanken, at der kun kan skal undersøges og analyseres, når det drejer sig om visuel kultur, men at der også arbejdes produktivt. Den her fremlagte forståelse af faget, som et bredt fag, der i princippet omfatter hel vores ’visuelle verden’ kan ligne den opfattelse, der lå i 70ernes 80ernes kritiske og polarisende billedpædagogik, hvor man også studerede de billeder, som ikke var ’kunstbilleder’ med termer som massekultur, markedsæstetik, oplevelsesindustri, kommercielle billeder, propagandabilleder osv. Denne ideologikritiske optik er selvfølgelig stadig relevant, som et aspekt af det at arbejde med billeder. Men den låser billedlæsningen med sit udgangspunkt: ’ikke-kunstbilleder’, dvs. de kommercielle, massekulturelle visuelle udsagn, skulle dekonstrueres og afsløres mhp. at bringe den skjulte manipulation frem. Kunstens billeder derimod var ’sande’: de indeholdt erkendelse, de skulle ikke afsløres, men fortolkes og anvendes som ’modgift’ til den kommercielle billedverden. Hvad man ikke tænkte på, – måske fordi modernismen i billedkunsten overvejende var progressiv og social igennem det 20. århundrede – var at ’kunsten’ også er en del af det kapitalis-
Page 1 and 2: PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 MALMÖ
Page 3 and 4: 2 www.mah.se Våra hemsidor på nä
Page 5 and 6: Illustration: Charlotte Svidén
Page 7 and 8: 6 Foto: Stefan Bresche arbete. Du k
Page 10 and 11: Foto: Sven-Erik Sjöberg Thomas Kop
Page 12 and 13: att vi har med ett stort förståel
Page 15 and 16: 14 som att ha ett pågående samtal
Page 17 and 18: 16 reflektera kring och med den. Id
Page 19 and 20: Per Dahlbeck Elevers tankar om film
Page 21 and 22: 20 Erik skriver om att filmspråket
Page 23 and 24: Karsten Arvedsen Hur ingår visuell
Page 25: 24 Det er denne forståelse af begr
Page 29 and 30: 28 Produktionsprincipper: • Kopie
Page 31: 30 Karsten Arvedsen är lektor i bi
Page 34 and 35: Mellanrummets drivkraft Det intress
Page 36 and 37: effekt eller annan defekt är mest
Page 38 and 39: man måste ställa för att göra f
Page 40 and 41: dera kring katalogen frågade vi os
Page 42 and 43: karl pettersson 23 år. Skulle vilj
Page 44 and 45: niskor med olika nationaliteter, å
Page 46 and 47: Hersvall det ojämlika samhället i
Page 48 and 49: Arne Svensk Från svartvit torftigh
Page 50 and 51: sar att det är liknande mekanismer
Page 52 and 53: Foto: Göran Plato bilden av en vä
Page 54 and 55: Foto: Göran Plato högtidliga till
Page 56 and 57: Digital Pictures as Cognitive Assis
Page 58 and 59: Vi ställde frågor om elevernas va
Page 60 and 61: ge eleven fullständig frihet vad g
Page 62 and 63: ” Anders Lindh Reflexioner över
Page 65 and 66: 64 Digital graphics have become tre
Page 67 and 68: 66 liga, lever i under den tid då
Page 69 and 70: 68 uppfattning utan kristendomen i
Page 71 and 72: 70 nummer fem bland de tio mest pop
Page 73 and 74: 72 spelning på det äldre uttrycke
Page 75 and 76: 74 Referenser: Aulin-Gråhamn, Lena
Page 88 and 89:
charlotte swidén arbetar som AD-as
Page 90 and 91:
gen i sin tur. Studenterna måste g
Page 92 and 93:
när man konstruerar. Studenterna t
Page 94 and 95:
tal i vardagen i personalrummet ell
Page 97 and 98:
Helene Illeris Det gode barn og det
Page 99 and 100:
98 bestemmende for de forskellige -
Page 101 and 102:
100 redskaber, der skulle hjælpe m
Page 103 and 104:
102 barnet arbejdede frit og med br
Page 105 and 106:
104 sorden erstattet af en forestil
Page 107 and 108:
106 ved hjælp af disse midler arbe
Page 109 and 110:
108 hovedvægten på hhv. repræsen
Page 111 and 112:
110 Foucault, Michel (1986): Power,
Page 113 and 114:
112 projektorn, exempelvis, förvis
Page 115 and 116:
114 För mig blir alltså mina tank
Page 117 and 118:
116 Vissa bilder är allmänt gods,
Page 119 and 120:
118 Vilken giltighet eller begräns
Page 121 and 122:
Roger Johansson Bara ben och fantas
Page 123 and 124:
122 ytterligare två filmer som åt
Page 125 and 126:
Kvinnan på bilden för tankarna ti
Page 127 and 128:
Filmerna är en viktig källa till
Page 129 and 130:
Det blir för mycket för Gustafsso
Page 131 and 132:
Här innanför fönstret hos Nisses
Page 133 and 134:
132 2) Bengt-Åke Häger, ”I skug
Page 135 and 136:
134 Cartier Roger, ”Text, Printin
Page 137 and 138:
136 för fotografen själv att sät
Page 139 and 140:
138 André Wolff blir allra gladast
Page 141 and 142:
140 - Det är sant att mitt ljus oc
Page 143:
Foto: Pernilla Sjöström
Page 146 and 147:
Jag frågar Pernilla om hon hellre
Page 148 and 149:
helt visuellt, eller bara med text.
Page 150 and 151:
emotionella planet, att bilden är
Page 152 and 153:
Foto: Per-Ola Bruhn Bruhn Reklambyr
Page 154 and 155:
Gunnar Krantz Det unika med serieme
Page 156 and 157:
Illustration: Gunnar Krantz Min teo
Page 158 and 159:
Vi har unga arga feminister som vil
Page 160 and 161:
känslomässigt grepp om oss. Serie
show all

PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?