PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

More documents

Recommendations

Info

provsändningen på 163 dussin. Natur- och konstsilke var på retur. Nio år senare hade produktionen av nylonstrumpor ökat till 325 000 dussin och ett nytt material – crêpenylon – var introducerat. En ny uppgång för stumpproduktionen skulle komma med strumpbyxan. Strumpbyxan hade börjat tillverkas redan 1958, men fick sitt stora genombrott först med introduktionen av det kort-korta modet i Paris våren 1967, och kom därefter att dominera produktionen fram till den definitiva nedläggningen av fabriken i Malmö 1992. 3 En företagskultur – AB Malmö Strumpfabrik blir ”Strumpan” Vill man försöka förstå fabrikens särställning bredvid Kockums Mekaniska Verkstad i det industriella Malmö får man söka i skärningspunkten mellan ett snarast mentalt industriellt kulturarv, som innefattar erfarenheterna från en stor del av Malmös kvinnliga befolkning som någon gång själva arbetat på fabriken eller haft bekanta där, 4 och fabriken som ett exempel på den nya tekniken och det industriella framtidsbyggets Malmö. AB Malmö Strumpfabrik eller ”Strumpan” som den kallats genom åren i folkmun blev ett exempel på en lokal kultur som förknippas med det industriella Sverige och ”den svenska modellen”. Fabriken har under en stor del av sin verksamhet, inte minst under efterkrigstiden, kommit att stå som symbol för något mer än sig själv; fabriken speglar en rad berättelser om hur olika grupper skrivit in sig i Malmös industriella historia. 5 Jean Hermansons och Torgy Schunnessons film Arbetets döttrar är en mästerlig skildring av kvinnors berättelser om monotont och slitsamt industriarbete, kvinnogemenskap och yrkesstolthet på Malmö Strumpfabrik. Textilindustri förknippas traditionellt med det industriella genombrottet, men strumpfabriken är också ett exempel på en typ av textilindustri som varit ledande med teknologiska förändringar och nya material. AB Malmö Strumpfabrik uppstod som en på sin tid avancerad industri för att med tiden utvecklas till en traditionell textilindustri för billig massproduktion. Vad man dock lätt förbiser är att fabriken under lång ”Ni är väl med i pristävlingen” Tävlingen från 1954 lockade 30.000 röstande och Svensk Filmindustri filmade finalen som nyhetsfilm åt landets biografer. Juryn på Moriska paviljongen bestod av ateljéchef Bengt Runert, balettmästare C-G. Kruuse och civilingenjör C-A. Nilsson. 123
Kvinnan på bilden för tankarna till Diors kreationer, men knappast till vardagen … … därför blev det också viktigt att i reklamen vända sig till den tonårsgeneration som tog form under krigsåren. Cigaretten och namn som ”American” anger att strumporna är helt moderiktiga. Foto: Malmö Strumpfabriks AB 124 tid intog en ledande roll i mode- och livsstilsproduktion framförallt i Sverige men också i Norden. Genom en ny och framgångsrik typ av marknadsföring för sina varumärken Vogue och Nivella involverades konsumenterna aktivt i en rad försäljningskampanjer med landsomfattande tävlingar och Vogue-aftnar med filmvisning av företagets reklamfilmer.
Page 1 and 2:
PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 MALMÖ
Page 3 and 4:
2 www.mah.se Våra hemsidor på nä
Page 5 and 6:
Illustration: Charlotte Svidén
Page 7 and 8:
6 Foto: Stefan Bresche arbete. Du k
Page 10 and 11:
Foto: Sven-Erik Sjöberg Thomas Kop
Page 12 and 13:
att vi har med ett stort förståel
Page 15 and 16:
14 som att ha ett pågående samtal
Page 17 and 18:
16 reflektera kring och med den. Id
Page 19 and 20:
Per Dahlbeck Elevers tankar om film
Page 21 and 22:
20 Erik skriver om att filmspråket
Page 23 and 24:
Karsten Arvedsen Hur ingår visuell
Page 25 and 26:
24 Det er denne forståelse af begr
Page 27 and 28:
26 Feks. beskrives det historisk og
Page 29 and 30:
28 Produktionsprincipper: • Kopie
Page 31:
30 Karsten Arvedsen är lektor i bi
Page 34 and 35:
Mellanrummets drivkraft Det intress
Page 36 and 37:
effekt eller annan defekt är mest
Page 38 and 39:
man måste ställa för att göra f
Page 40 and 41:
dera kring katalogen frågade vi os
Page 42 and 43:
karl pettersson 23 år. Skulle vilj
Page 44 and 45:
niskor med olika nationaliteter, å
Page 46 and 47:
Hersvall det ojämlika samhället i
Page 48 and 49:
Arne Svensk Från svartvit torftigh
Page 50 and 51:
sar att det är liknande mekanismer
Page 52 and 53:
Foto: Göran Plato bilden av en vä
Page 54 and 55:
Foto: Göran Plato högtidliga till
Page 56 and 57:
Digital Pictures as Cognitive Assis
Page 58 and 59:
Vi ställde frågor om elevernas va
Page 60 and 61:
ge eleven fullständig frihet vad g
Page 62 and 63:
” Anders Lindh Reflexioner över
Page 65 and 66:
64 Digital graphics have become tre
Page 67 and 68:
66 liga, lever i under den tid då
Page 69 and 70:
68 uppfattning utan kristendomen i
Page 71 and 72:
70 nummer fem bland de tio mest pop
Page 73 and 74: 72 spelning på det äldre uttrycke
Page 75 and 76: 74 Referenser: Aulin-Gråhamn, Lena
Page 88 and 89: charlotte swidén arbetar som AD-as
Page 90 and 91: gen i sin tur. Studenterna måste g
Page 92 and 93: när man konstruerar. Studenterna t
Page 94 and 95: tal i vardagen i personalrummet ell
Page 97 and 98: Helene Illeris Det gode barn og det
Page 99 and 100: 98 bestemmende for de forskellige -
Page 101 and 102: 100 redskaber, der skulle hjælpe m
Page 103 and 104: 102 barnet arbejdede frit og med br
Page 105 and 106: 104 sorden erstattet af en forestil
Page 107 and 108: 106 ved hjælp af disse midler arbe
Page 109 and 110: 108 hovedvægten på hhv. repræsen
Page 111 and 112: 110 Foucault, Michel (1986): Power,
Page 113 and 114: 112 projektorn, exempelvis, förvis
Page 115 and 116: 114 För mig blir alltså mina tank
Page 117 and 118: 116 Vissa bilder är allmänt gods,
Page 119 and 120: 118 Vilken giltighet eller begräns
Page 121 and 122: Roger Johansson Bara ben och fantas
Page 123: 122 ytterligare två filmer som åt
Page 127 and 128: Filmerna är en viktig källa till
Page 129 and 130: Det blir för mycket för Gustafsso
Page 131 and 132: Här innanför fönstret hos Nisses
Page 133 and 134: 132 2) Bengt-Åke Häger, ”I skug
Page 135 and 136: 134 Cartier Roger, ”Text, Printin
Page 137 and 138: 136 för fotografen själv att sät
Page 139 and 140: 138 André Wolff blir allra gladast
Page 141 and 142: 140 - Det är sant att mitt ljus oc
Page 143: Foto: Pernilla Sjöström
Page 146 and 147: Jag frågar Pernilla om hon hellre
Page 148 and 149: helt visuellt, eller bara med text.
Page 150 and 151: emotionella planet, att bilden är
Page 152 and 153: Foto: Per-Ola Bruhn Bruhn Reklambyr
Page 154 and 155: Gunnar Krantz Det unika med serieme
Page 156 and 157: Illustration: Gunnar Krantz Min teo
Page 158 and 159: Vi har unga arga feminister som vil
Page 160 and 161: känslomässigt grepp om oss. Serie
show all

PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?