PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

Hersvall det ojämlika samhället i utbildningskatalogens
bilder, medan andra kanske inte uppmärksammar det.
Just för att tolkningen av en bild är individuell menar
hon att man måste vara tydlig i sitt bildspråk.
– Man får inte glömma bort att bilder har en omedelbar
effekt.
Inga-Britt Henriksson tycker det handlar om vilken
typ av bilder man som läsare förväntar sig hitta i olika
typer av texter eller broschyrer. Bilderna skapar förvirring
när man inte förstår kopplingen till innehållet.
– Man förväntar sig inte att man ska reagera på bilder
när man tittar i en utbildningskatalog, säger Inga-Britt
Henriksson och i hennes tolkning är stereotyperna en
del av utbudet precis som utbildningarna.
Tvål eller utbildning?
Gunnilla Welwert undervisar i bild och bilddidaktik på
lärarutbildningen vid Malmö högskola. Hon ser katalogens
formspråk som underhållning, men är tveksam till
om det fungerar när man seriöst ska informera om utbildningar.
Men hon konstaterar samtidigt att detta är vår
tids sätt att presentera såväl seriös information som
lättsam reklam.
– Information och reklam närmar sig varandra och
det var länge sedan man kände sig säker. Hon reagerar
på att syftet med bilderna inte längre framgår rent
visuellt. Om bilderna ska vara möjliga att avläsa måste
det vara tydligt om det handlar om tvål eller om utbildning.
Gunnilla Welwert tittar på hur bilderna i utbildningskatalogen
är uppbyggda och hur människorna på bilderna
klär sig, men hon tycker det är svårt att koppla
bilden till varan som i det här fallet är utbildning. Hon
fastnar för modellernas sätt att posera och drar paralleller
till annonser från Lindex eller postorderkataloger.
Fokus i reklambilderna har förändrats och de reklambilder
som för 50 år sedan presenterade en produkt och
dess kvaliteter nu lovar mycket mer.
– En reklambild för tvål lovade på sin höjd att man
skulle lukta gott, men dagens reklambilder kopplar hela
livsstilar till varan, säger Gunnilla Welwert som menar
45