PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

domsår vilka gjorde mycket starka intryck på mig. Dessa
som små passager ur min vardag och som kunde få mig
att resa iväg. Jag minns att jag ofta kunde fastna i illustrationer
i skrivna barnböcker och jag kunde ur dessa
bilder flyga iväg på en egen historia, säger han.
Slumpen avgjorde karriär
Själva fotointresset fanns med sedan hans tidiga tonår
men ändå blev André fotograf lite av en slump.
– Efter en skidolycka med bägge tummar brutna kunde
jag inte återgå till ett sommarjobb året efter jag tog studenten.
I stället plockade jag upp min kamera som jag
trots gipset kunde använda och började utforska idéer
på ett djupare sätt än jag gjort tidigare. Under denna
sommar väckte det ett så stort intresse att jag ville ge
det en chans. Jag sökte in till skolor och gick foto- och
konstuniversitet i Boston, USA samt Paris. För ett par
år sedan tog jag min examen och har sedan dess kunnat
låta min verksamhet gå runt, säger han.
Det André gillar med sitt arbete är friheten, att kunna
välja sina arbetstider i stället för att vara fast anställd.
Han gillar att vara tillsammans med människor från
olika länder och med olika bakgrund, att få resa och
vara kreativ.
– Men tyvärr drar branschen för tillfället till sig en
del människor med sylvassa armbågar och större ego
än begåvning. Nackdelen är också att det emellanåt är
komplicerat att planera sitt privatliv, säger han.
Ställer höga krav
Som fotograf ställer André höga krav på sig själv. Han
är aldrig och har aldrig varit 100 procent nöjd med
någon av sina bilder.
– Så fort jag skulle ha varit det hade jag nog tappat
intresset för fotografin direkt. Jag upptäcker alltid små
misstag. Eller kommer jag efter själva fotograferingen
på ett bättre sätt som jag skulle ha utnyttjat situationen
på. Men även misslyckade bilder är viktiga, svarar han.
– Självklart har jag misslyckats på grund av att pusselbitarna
inte föll på plats av olika anledningar. Jag var
inte tillräckligt inspirerad eller förberedd.
137