PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2003 • BILDEN OCH ... - Malmö högskola

44
Bilden som väg till innehållet
Ju fler jag diskuterar bilderna med desto vidare blir skalan
av tolkningar. För Haukur Viggosson som har isländsk
bakgrund är svenskan ett nytt språkområde, vilket
påverkar hans sätt att ta sig an utbildningskatalogen.
– Därför hämtar jag automatiskt mer ur bilden än ur
texten, berättar Haukur Viggosson som menar att man
måste vara medveten om hur man kombinerar text och
bild utifrån människors förmåga att via språket ta till
sig innehållet. Speciellt med tanke på Malmö högskolas
mångkulturella studentgrupper och strävan efter mångfald.
Han menar att det är dumt att första kontakten med
högre utbildning, som ändå handlar om möjligheter i
livet, ska börja med att folk blir arga eller känner sig utestängda
genom bilder eller den lek med bokstäver som
används på utbildningskatalogens omslag.
– Jag vet inte om utbildningskatalogen är rätt plats
för att väcka reaktioner kring fördomar. Då är det bättre
att man jobbar mer med detta i utbildningarna.
Katalogens stereotyper – en sann
bild av Malmö högskola?
Men reaktionerna handlar inte bara om samhällets segregation
utan rör också hur män och kvinnor delas in i
stereotypa fack. Haukur Viggosson delar sitt förflutna
inom kvinnorörelsen med Marie Hersvall, Eva Winkel
och Inga-Britt Henriksson som alla arbetar med rektorsutbildning
vid lärarutbildningen. För dem handlar
utbildningskatalogen i slutändan om Malmö högskolas
tre perspektiv – mångfald, genus och miljö – efterlevs
på alla fronter.
– Om vi har ett genusperspektiv så ska det synas i allt,
såväl i utbildningarna som i broschyrer, säger Eva Winkel
som menar att utbildningskatalogens stereotyper kanske
är en spegling av hur det faktiskt ser ut på Malmö högskola
när det gäller genus och mångfald. Kanske är det
så det ser ut när det gäller löner, chefstillsättningar,
utbildningar – ja, hela totalbilden av Malmö högskola?
Vilka erfarenheter bygger då deras tolkningar på? På
grund av sitt engagemang i kvinnofrågor ser Marie