EFFEKTER AV SAMTRAFIK - WSP Group

marknadsutveckling – tendenser och samband;bearbetning av SLTF-statistiken”.
Transek rapport 2006-09-27
Restidselasticiteter
Restidselasticiteterna kretsar kring värdet -1,0. Detta innebär att om restiderna
förkortas med exempelvis 10 procent, så beräknas resandet (uttryckt i
personkilometer) öka med 10 procent. Restids- och efterfrågeförändringarna är
med andra ord proportionella mot varandra. Även här är överensstämmelsen
mellan de svenska och de internationella elasticiteterna goda. För flyg är dock
variationen mellan olika studier större. Kortväga tågresor uppvisar en relativt
hög elasticitet med Sampersmodellen (-1,56). Exempelvis ger den danska
Landtrafikmodellen en betydligt lägre restidselasticitet, -0,34.
Väntetidselasticitet (turtäthetselasticitet)
Turtäthetselasticiteten är alltid positiv, dvs. resandet ökar med ökad turtäthet.
Väntetidselasticiteten har i Sverige uppmätts till -0,20. Detta innebär att om
väntetiden minskar från 30 till 20 minuter, eller med 33 procent ökar antalet
resor (egentligen personkilometer) med -33 procent * -0,20 = + 6,6 procent. De
internationella resultaten är färre och anger betydligt högre elasticiteter,
troligtvis beroende på att kollektivtrafiken i allmänhet är utsatt för en ännu
högre bilkonkurrens än i Sverige.
Även om en del av den väntetiden tillbringas i bostaden eller på arbetsplatsen
innebär den en olägenhet för resenärerna att tvingas anpassa sig till lämplig tur.
Korselasticiteter
Ett komplement till dessa ovan redovisade s.k. ”egen-elasticiteter” kan vara att
även räkna med de så kallade ”kors-elasticiteterna”. En korspriselasticitet för
tåg informerar således om hur mycket efterfrågan på det alternativa färdsättet,
t.ex. bil eller flyg, förändras när tågpriserna ändras med 1 procent. Med en
egenpriselasticitet för tåg på -0,60 beräknas motsvarande korselasticitet bli 0,05
för bil och 0,06 för flyg. Detta betyder således att om tågpriset höjs med 10
procent så minskar tågresandet (i personkilometer) med 6 procent, samtidigt
som bilresandet ökar med 0,5 procent och flygresandet med 0,6 procent (allt
enligt Sampersmodellens elasticiteter för långväga resor).
Vad säger elasticitetsstudierna om systemsamband och
nätverkseffekter i kollektivtrafiken?
Från ett systemperspektiv på kollektivtrafiken är det främst restids- och
väntetidselasticiteterna som är intressanta. Att upprätthålla samtrafik mellan
olika färdmedel och kollektivtrafikoperatörer kan nämligen antas minska den
20 Analys & Strategi