EFFEKTER AV SAMTRAFIK - WSP Group

för sig eller i samverkan. 18 Som framgår av tabell 4.6 antas resorna på linje A
generera 200 kronor i intäkter och 100 kronor i kostnader, vilket ger ett positivt
netto på 100 kronor. Resorna på linje B, däremot, ger 30 kronor i intäkter
medan det kostar 60 kronor att utföra trafiken. En trafik som uteslutande drivs
på linje B kommer alltså att ge upphov till en förlust på 30 kronor. Om trafiken
på linje A och B är samordnad så att linjerna kan kombineras tillkommer dock
intäkter från bytesresor på 50 kronor samtidigt som dessa resor endast ger
upphov till en marginalkostnad på 10 kronor. De bytesresor som är beroende av
samtrafik mellan linjerna ger därmed upphov till ett positivt netto om 40 kronor.
Om man summerar de totala intäkter, kostnader och resultat som linje A och B
ger i samtrafik uppgår intäkterna till 280 kronor, kostnaderna till 170 kronor och
nettot till 110 kronor. Nettot blir alltså större vid samtrafik än om varje linje
trafikeras för sig, vilket är en funktion av att samtrafiken mellan linjerna ger en
större effekt på intäktssidan än på kostnadssidan.
Tabell 4.6 Räkneexempel för att illustrera synergier mellan linjer
Intäkter Kostnader Nettoresultat
Linje A 200 -100 100
Linje B 30 -60 -30
Linje A+B 50 -10 40
Samtrafik A och B 280 -170 110
I verkligheten skiftar naturligtvis graden av synergier mellan olika linjer och
medför att effekterna av samtrafik varierar från fall till fall. Om linjerna har
förutsättningar att fungera som kompletterande tjänster och ge upphov till ett
visst antal bytesresor är det dock rimligt att utgå från att sambanden i princip ser
ut som i det förenklade exemplet ovan. Man kan exempelvis utgå från att
intäkterna ökar mera än kostnaderna och ger upphov till ett bättre nettoresultat i
samtrafik än utan. Om det finns förutsättningar för att attrahera bytesresor utan
att ändra på uppläggningen av linjerna och turerna säger det sig självt att man
ökar kollektivtrafikresorna.
Men som exemplet visar kan en samtrafik också under vissa förutsättningar ge
existensmöjligheter för en linje – linje B i exemplet ovan – som inte skulle
kunna bära sig på egen hand. Samtrafik kan alltså utöka ramarna för
kommersiellt bärkraftig kollektivtrafik. Linje B skulle också kunna vara en
olönsam linje som bedömts svara mot ett samhällsbehov och som upphandlas av
offentliga huvudmän. Samtrafik med linje A skulle då kunna eliminera behovet
av samhällsstöd eller åtminstone begränsa behovet av underskottstäckning.
18 Exemplen är hämtade från Lena Wieweg: Konkurrens inom långväga persontrafik på
järnväg, Prognoser och planeringsmetodik, Banverket, Rapport 2004-10-15.
Analys & Strategi 37