EFFEKTER AV SAMTRAFIK - WSP Group

passagerare. Från ren resursanvändningssynpunkt är den optimala taxan då 0.
När kollektivtrafikmedlen går fulla är produktionskostnaden proportionell med
efterfrågan, medan konsumentkostnaden är konstant. Även i detta fall blir
slutsatsen att den marginella kostnaden per passagerare är lägre än den
genomsnittliga kostnaden.
Förekomsten av skalfördelar på kollektivtrafikmarknaden gör det ekonomiskt
lönsamt för samhället att åtminstone inom vissa intervall utöka
kollektivtrafikens omfattning i form av ökad turtäthet och/eller utbyggt linjenät.
Mohring-effekten – positiva externa effekter av ökad
efterfrågan
Som framgått av tidigare avsnitt om resuppoffringar minskar kostnaderna för
resenärerna i form av väntetid och gångtid med ökad turtäthet eller tätare
linjenät. Detta är en nytta för resenärerna och påverkar alltså efterfrågan. Denna
s.k. Mohring-effekt kan sägas vara en slags skalfördel som är specifik för
kollektivtrafiken och som innebär att exempelvis en ökning i turtätheten leder
till en ökad efterfrågan.
Denna ökade efterfrågan kan i sin tur leda till en utbudsökning i form av ökad
turtäthet, längre tåg etc. I vilken grad en ökad efterfrågan möts av en
utbudsförändring brukar mätas i en elasticitet som ibland kallas Mohringelasticiteten
(jfr avsnittet om utbuds- och efterfrågesamband).
Storleken på effekterna går att beräkna
Storleken på dessa särskilda utbuds- och efterfrågeeffekter går att beräkna.
Detta har illustrerats genom två fallstudier som WSP genomförde inom ramen
för ett forskningsprojekt angående samhällsekonomiskt optimal subventioner av
kollektivtrafik. 14 Med hjälp av den modell som WSP tillämpade på svenska
förhållanden beräknades storleken på skalfördelarna, Mohring-effekten och de
externa effekterna. Även de regionalekonomiska effekterna går att beräkna med
andra modeller, men detta gjordes inte inom ramen för detta projekt.
Den ena fallstudien gällde Stångådalsbanan (mellan Linköping och Kalmar).
Linjen valdes som ett exempel med förhållandevis långväga trafik. Resultaten
tyder på att det går att motivera dagens subventionsgrad på Stångådalsbanan
med transportekonomiska argument. Mohringeffekten – att den ökade
efterfrågan ger ett bättre utbud som kommer alla trafikanter till del – är enligt de
genomförda beräkningarna det viktigaste argumentet. Och Mohring-effekten
14 Eliasson, J, Hildingsson, M, Johansson, J, Karlström, A, Lundberg, M, och Sandberg,
L, (2009) När bör kollektivtrafik subventioneras?, WSP Analys & Strategi 2009:9.
30 Analys & Strategi