EFFEKTER AV SAMTRAFIK - WSP Group

Vi har nyss angivit att vi bedömer att de totala nätverkseffekterna i
kollektivtrafiksystemet – dvs. samtliga effekter av den samordning som finns av
tidtabeller, information, terminaler och biljettsystem – har en omfattning som
minst motsvarar 1/3 av resorna i kollektivtrafiken. Hur nätverkseffekterna
varierar i olika delar av kollektivtrafiksystemet förefaller dock i stor
utsträckning vara okänt. Det finns indikationer på att nätverkseffekterna är
förhållandevis stora i det nationella transportsystemets centrala stråk där de
kanske kan ha en styrka som motsvarar hälften av resandet. 28 Vi bedömer också
att systemsambanden och nätverkseffekterna kan vara utomordentligt stora i de
större tätorternas sammansatta kollektivtrafiksystem. I mindre tätorter och i mer
perifera delar av de regionala och nationella transportsystemen är det sannolikt
att nätverkseffekterna inte är lika uttalade.
Vår bedömning är att det finns både möjligheter och behov av att närmare
försöka ringa in storleksordningen på nätverkseffekterna i olika typer av
kollektivtrafik. Sådan kunskap kan vara väsentlig både för utformningen av
samhällets politik på kollektivtrafikområdet och för olika beslut om samverkan
som enskilda kollektivtrafikoperatörer kan behöva fatta. I det följande
diskuterar vi vilken information olika typer av forskningsresultat kan ge vid
bedömningen av nätverkseffekternas storlek och hur de kan tänkas variera inom
olika delar av kollektivtrafiksystemet.
Elasticitetstalen ger vägledning om hur samordningsinsatser
påverkar resandet
Om man utgår från forskningen om de utbuds- och efterfrågesambanden på den
svenska kollektivtrafikmarknaden är det bl.a. restids- och
väntetidselasticiteterna som är intressanta. Att upprätthålla samtrafik mellan
olika färdmedel och kollektivtrafikoperatörer kan nämligen antas minska den
totala restiden från start till mål och även korta väntetiderna i terminaler och
anslutningspunkter. Även priselasticiteterna kan dock vara intressanta när man
ska bedöma betydelsen av taxesamordning och möjligheter att lösa
genomgående biljetter när olika operatörer och transportmedel är inblandade i
resan.
Elasticitetstalen säger något om hur viktig restiden, väntetiden och priset är för
genomsnittsresenären på för olika färdmedel, i olika restidsintervall och för
olika ärenden. Indirekt kan detta också ge vägledning för att bedöma vilken typ
av systemsamband och samordningsinsatser som är viktigast ur resenärernas
synvinkel och hur detta påverkar deras benägenhet att resa. Om man utgår från
de restidselasticiteter som beräknats med Sampersmodellen kan man t.ex. notera
28 Bedömningen baserar sig på uppgifter om bytesresor på stambanorna, vilket dock är
en variabel som inte fångar upp alla nätverkseffekter som finns.
Analys & Strategi 51