här - Sveriges Radio
här - Sveriges Radio
här - Sveriges Radio
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Iakttagelser och analyser<br />
152<br />
in i medvetenhet hos dem som lider under det, så det drabbar inte<br />
lika plötsligt som det individuella traumat. Icke desto mindre är den<br />
en chock, den stegvisa insikten att det inte finns någon samhällsgemenskap<br />
där man kan hitta stöd (…) ”vi” existerar inte längre som<br />
ett par eller som kopplade celler i den större gemensamma kroppen. 158<br />
Olika inslag i styrelseprotokoll, intervjuer och media visar tydligt att ett<br />
sådant trauma har inträffat och att det är tjänstemän (framför allt de i<br />
kommunala bolagen) som uppfattar sig själva som offer och även uppfattas<br />
så av andra. Några exempel:<br />
En smutsig bild av Göteborg. Inget är ruttet i Göteborgs Stad, men<br />
det finns enskilda individer som är ruttna och utnyttjar sin position.<br />
Det anser Endrick Schubert (S), styrelseordförande för Göteborgs<br />
Spårvägar (…)<br />
– Alla dessa händelser som rullat i Göteborg under ett och ett halvt<br />
år är inte bara angelägenheter för de enskilda företagen utan för hela<br />
staden. Anställda i kommunen mår dåligt och får känna sig som<br />
skurkar på grund av vad andra har gjort. (GP 2011-08-30)<br />
På Poseidons styrelsekonferens 5-6 september 2011 sades det att ”mutor<br />
i Sverige strider mot vad vi trodde om oss själva”.<br />
Det som har hänt är fullständigt unikt för oss och även vi som har<br />
varit i företaget i många år, har inte upplevt något liknande. Det hela<br />
är fruktansvärt frustrerande för alla anställda och tankarna går naturligtvis<br />
även till den medarbetare som med familj och små barn, har<br />
hamnat i en ohållbar situation. (Vd:s brev till styrelsen i Bostads AB<br />
Poseidon, 2010-08-30)<br />
För vi känner ju oss lite som offer också i detta. Så det är inte så konstigt<br />
egentligen, vi står ju på de drabbades sida (…) och det är svårt att få<br />
nystart. Det <strong>här</strong> hänger över oss, liksom över hela organisationen. Vi<br />
kan aldrig säga liksom att nu startar vi på nytt, för vi vet att varje<br />
gång det kommer en dom så kommer GP att skriva nånting och så<br />
kommer folk att undra. Det är jobbigt samtidigt så håller vi på med<br />
alla nya rutiner. Och det tynger människor alltså. Man tycker att<br />
man gör ett bra jobb och det har man ju gjort hela tiden. Och för<br />
99,5 % så är ju inte detta något problem … (Poseidon 2012-06-15)<br />
158 Erikson 1976, sid. 153 f