02.08.2013 Views

här - Sveriges Radio

här - Sveriges Radio

här - Sveriges Radio

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Iakttagelser och analyser<br />

152<br />

in i medvetenhet hos dem som lider under det, så det drabbar inte<br />

lika plötsligt som det individuella traumat. Icke desto mindre är den<br />

en chock, den stegvisa insikten att det inte finns någon samhällsgemenskap<br />

där man kan hitta stöd (…) ”vi” existerar inte längre som<br />

ett par eller som kopplade celler i den större gemensamma kroppen. 158<br />

Olika inslag i styrelseprotokoll, intervjuer och media visar tydligt att ett<br />

sådant trauma har inträffat och att det är tjänstemän (framför allt de i<br />

kommunala bolagen) som uppfattar sig själva som offer och även uppfattas<br />

så av andra. Några exempel:<br />

En smutsig bild av Göteborg. Inget är ruttet i Göteborgs Stad, men<br />

det finns enskilda individer som är ruttna och utnyttjar sin position.<br />

Det anser Endrick Schubert (S), styrelseordförande för Göteborgs<br />

Spårvägar (…)<br />

– Alla dessa händelser som rullat i Göteborg under ett och ett halvt<br />

år är inte bara angelägenheter för de enskilda företagen utan för hela<br />

staden. Anställda i kommunen mår dåligt och får känna sig som<br />

skurkar på grund av vad andra har gjort. (GP 2011-08-30)<br />

På Poseidons styrelsekonferens 5-6 september 2011 sades det att ”mutor<br />

i Sverige strider mot vad vi trodde om oss själva”.<br />

Det som har hänt är fullständigt unikt för oss och även vi som har<br />

varit i företaget i många år, har inte upplevt något liknande. Det hela<br />

är fruktansvärt frustrerande för alla anställda och tankarna går naturligtvis<br />

även till den medarbetare som med familj och små barn, har<br />

hamnat i en ohållbar situation. (Vd:s brev till styrelsen i Bostads AB<br />

Poseidon, 2010-08-30)<br />

För vi känner ju oss lite som offer också i detta. Så det är inte så konstigt<br />

egentligen, vi står ju på de drabbades sida (…) och det är svårt att få<br />

nystart. Det <strong>här</strong> hänger över oss, liksom över hela organisationen. Vi<br />

kan aldrig säga liksom att nu startar vi på nytt, för vi vet att varje<br />

gång det kommer en dom så kommer GP att skriva nånting och så<br />

kommer folk att undra. Det är jobbigt samtidigt så håller vi på med<br />

alla nya rutiner. Och det tynger människor alltså. Man tycker att<br />

man gör ett bra jobb och det har man ju gjort hela tiden. Och för<br />

99,5 % så är ju inte detta något problem … (Poseidon 2012-06-15)<br />

158 Erikson 1976, sid. 153 f

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!