här - Sveriges Radio
här - Sveriges Radio
här - Sveriges Radio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Korruption och andra oegentligheter<br />
själv eller andra. Den definition Statskontoret använt sig av i sin rapport<br />
om korruption i det kommunala Sverige 7 , säger att korruption innebär<br />
att någon på sin egen organisations bekostnad gynnar en av organisationens<br />
motparter på ett otillbörligt eller olämpligt sätt. Gynnandet kan<br />
ske mot ersättning, så kallad muta, eller utan ersättning, så kallad<br />
vänskapskorruption.<br />
I den nyligen publicerade ”Allmän nytta eller egen vinning? En<br />
ESO-rapport om korruption på svenska” tar författarna ställning för en<br />
något utvidgad definition av korruption och menar att ”korruption är<br />
maktmissbruk där politiker och tjänstemän utnyttjat sin offentliga ställning<br />
för att på ett otillbörligt sätt ägna sig åt favorisering, och därmed bryter mot<br />
normen om opartiskhet i den offentliga maktutövningen för att erhålla<br />
direkt eller indirekt personlig vinning för sig själv eller närstående”. 8<br />
Många gånger talar man inte bara om korruption utan även om andra<br />
oegentligheter. Som Statskontoret konstaterar händer det att många olika<br />
typer av felaktigt agerande beskrivs som ”korrupt beteende”, vilket enligt<br />
Statskontoret hellre bör kallas ”förtroendeskadligt beteende”. Statskontoret<br />
gör det viktiga konstaterandet att tjänstemän och politiker kan<br />
skada förtroendet för organisationen på flera olika sätt utan att det för<br />
den sakens skull behöver röra sig om korruption. Det kan till exempel<br />
handla om att begå brott i tjänsten, men även att begå brott som privatperson<br />
kan i vissa fall påverka förtroendet för organisationen. 9 Som<br />
exempel på förtroendeskadligt beteende kan nämnas gärningarna i det<br />
så kallade Spårvägenmålet 10 i Göteborg. I detta mycket omfattande mål<br />
ingick en del där ett par arbetstagare i chefsposition på Spårvägen åtalades<br />
och dömdes för bland annat anstiftan till grovt bedrägeri resp. grovt<br />
bedrägeri och grovt försvårande av skattekontroll. Målet var mycket<br />
uppmärksammat i lokala medier och omnämndes ofta som en del i den<br />
så kallade Göteborgs<strong>här</strong>van. De anställdas agerande kan ha skadat förtroendet<br />
för Spårvägen, och kanske förtroendet för Göteborgs Stad, även om<br />
det i detta fall inte var fråga om korruption i traditionell strikt bemärkelse.<br />
7 Statskontoret 2012<br />
8 Bergh med flera 2013<br />
9 Statskontoret 2012, sid. 43<br />
10 Göteborgs tingsrätt dom den 27 juli 2012 i mål B 11926-11. Domen är överklagad<br />
till hovrätten, B 3956-12. Hovrättens huvudförhandling ska påbörjas i september<br />
2013.<br />
18