här - Sveriges Radio

0. Sammanfattning
Under tiden februari 2012 – juni 2013 har granskningskommissionen
intervjuat ett fyrtiotal ledare inom politik, förvaltningar och bolag, gjort
en enkätundersökning bland 40 000 medarbetare och förtroendevalda,
analyserat dokument och medier, tagit del av rätts- och samhällsvetenskaplig
forskning samt besökt andra kommuner.
Våra analyser tyder på att Göteborgs Stads förvaltningar och bolag
uppvisade drag som alls inte direkt men väl indirekt bidrog till att man
kom att underskatta riskerna för oegentligheter. Det handlade närmare
bestämt om en kombination av ett antal samverkande organisatoriska,
rättsliga och politiska svagheter där medierna regisserade avslöjandena
inför en oförberedd, häpen och lamslagen politisk och administrativ ledning.
Det fanns, och finns, en institutionaliserad, historiskt omhuldad
göteborgsanda – och en bild av denna anda – där gränsöverskridande
samarbete, pragmatisk handlingskraft och synbara resultat står i centrum.
Den kom att dominera. Värden som professionell självständighet,
formalia, insyn och opartiskhet hamnade delvis i skymundan. Även ett
kraftfullt politiskt ledarskap vred uppmärksamheten åt annat håll.
Koncentrationen av makt skapade en ängslig anpasslighet som höll tillbaka
professionell mångfald, civilkurage och öppenhet, ibland även
politisk opposition.
Decentraliseringen ut till fackförvaltningar och 130 bolag skedde
inom ramen för en relativt svag intern styrning, uppföljning och kontroll,
viss slutenhet i rekryteringen av tjänstemän, politiker på dubbla stolar
med oklara mandat, brister i synen på bisysslor samt en otydlig juristfunktion.
Man försökte leva efter de anti-byråkratiska idéerna i New
Public Management men tog den inbäddning av förtroende och tillit
som endast kan skapas av institutioner som bygger på rättssäkerhet,
regelstyrning och oberoende sakkunskap för given. Kritik, förslag och
rekommendationer från stadsrevisionen fick ringa politiskt genomslag.
7