här - Sveriges Radio

Göteborg – en lokal självstyrelse i utveckling
• Sedan år 2000 har regionen fått 70 000 fler sysselsatta och den
privata sektorns mindre företag växer mest
• Storföretagen är fortfarande viktiga motorer för regionen
• Regionen har starka kluster inom transport, biomedicin, design
och marknadskommunikation, informationsteknologi, kemi och
logistik
• Göteborgsregionens befolkningsmängd växer stabilt. I dag är vi
950 000 människor.”
Vid närmare betraktande uppvisar det samtida Göteborg också iögonfallande
ärr och öppna sår. Diskoteksbranden 1997 60 och de våldsamma
kravallerna med polisbeskjutning på öppen gata i samband med 2001
års EU-toppmöte 61 utgör två plågsamma kollektiva minnen. De berättar
om en stad vars utveckling också präglas av sociala och politiska ojämlikheter
och motsättningar, vilka under stundom gjorts till föremål för
alternativa, radikala politiska organiseringsförsök 62 .
Tidvis har kampen om det offentliga rummet varit hård med också
våldsamma konfrontationer mellan de som företrätt de med tiden
vinnande politiska linjerna och de som förespråkar alternativa synsätt
inte minst inom bostadspolitik och stadsplanering. Närmare bestämt
har kritiken mot vad som sammanfattats som en liberal eller postpolitisk
stadsstyrning å ena sidan gällt det politiska innehållet och visionerna för
stadens utveckling; gentrifiering (statushöjning av framför allt innerstadsområden
genom inflyttning av medelklass) och segregering (tydlig
uppdelning mellan områden för olika socioekonomiska medborgargrupper).
Å andra sidan har kritiken också gällt avsaknaden av faktiska
demokratiska former för planering, beslut och verkställighet: ”Göteborg
byggs i slutna bolagsrum” – som stadsarkitekten skrev i sin debattartikel
när han avgick i protest – utan utrymme för insyn och inflytande av det
slag som plan- och bygglagen förespråkar. 63
De betagande paradfotona över vyn från Poseidon och ner längs
Avenyn visar inte upp hela staden. En mer representativ stadsbild kräver
en annan kameravinkel. Det finns något bortom stadskärnans många
byggnadsminnesmärken, idrottsarenor och kulturella installationer. De
60 Peterson 2010
61 Hagman 2010
62 Karlsson 2010; Thörn 2013
63 Thörn 2013, sid. 370
41