här - Sveriges Radio

Göteborg – en lokal självstyrelse i utveckling
och inte minst Göteborgs kommun, har de facto kommit att bli en aktör
eller ett nätverk av aktörer, som samlar ihop, tolkar och förtydligar det
gemensamma intresset hos medborgare på orten. Det sker i dialoger med
företrädare för det lokala civilsamhället och näringslivet. Det sker också
inom ramen för flernivådemokratins samarbete med kranskommunerna,
Göteborgs kommuns allierade, och Västra Götalandsregionen.
Gränserna för den faktiska kommunala självstyrelsen preciseras
löpande i förhandlingar gentemot staten, genom lobbying inom Europeiska
Unionen och i en global konkurrens om företagsetableringar och
högstatus evenemang inom idrott, kultur och vetenskap. Här är det inte
likvärdighet, standardisering och homogenitet som eftersträvas. Tvärtom
handlar det om att sticka ut och skilja sig från andra kommuner, att vara
annorlunda, litet märkvärdigare. Det lokala ledarskapet kan göra skillnad.
Inte minst den svenska efterkrigshistorien kan uppvisa ett välfyllt galleri
med så kallade kommunalpampar i olika politiska färger, däribland några
”röda patriarker”, som ofta till synes skickligt kombinerade ett auktoritärt
ledarskap med en betydande grad av folklig popularitet i kraft av sin
leveransduglighet. 42
På gott och ont ger den kommunala självstyrelsen därigenom en
maktdelning och en institutionell pluralism som det svenska statsskicket
i övrigt inte har så särskilt stora inslag av.
I båda dessa avseenden utgör kommunen också en territoriellt avgränsad
gemenskap som ger det demokratiska nationsbygget en lokal klangbotten.
Den kommunala identiteten skapas både uppifrån och ned, och nedifrån
och upp. Den erbjuder rika möjligheter för medborgare att utöva insyn,
kontroll och inflytande över politiken och förvaltningen utifrån sina
politiska idéer och behov. Genom samspel och samordning med civilsamhällets
lokala organisationer erbjuder kommunen ett slags träningsverkstad
där medborgardygder, samhällsengagemang och politikertalanger
kan upptäckas och utvecklas. Men självstyrelsen ger också
kommunen makt att avstå från intervenering och involvering för att i
stället låta privata och civila aktörer få fritt spelrum att själva skapa den
stad de önskar.
På så vis kan man säga att kommunerna blir scenen för ett triangeldrama
mellan likvärdighet, effektivitet och självstyrelse. 43 Resultatet blir
olika beroende på kommunernas historia, demografi, företagsstruktur,
42 Sahlström 1998 (citat); Strömberg 1994
43 Molander 2005; Jfr Montin 2007
35