Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

eräkning av alla värden. Exempel på en funktionell enhet är 1 m 2 målad yta som håller i tio
år.
Nästa steg är inventeringsanalysen, där information om de ingående aktiviteternas
miljöeffekter samlas in. Syftet är att kvantifiera alla flöden av olika material till och från det
studerade tekniska systemet. Inventeringsanalysen kan sammanfattas i tre huvudsteg,
uppställande av processträd, datainsamling och beräkningar. I processträdet preciseras de
tekniska systemen i detalj. Här beslutas hur långt bakåt mot vaggan analysen skall gå, vad
som skall inkluderas för att få så jämförbara system som möjligt m.m. I datainsamlingen tas
hänsyn till geografisk giltighet, giltighet i tiden, teknisk giltighet, hur emissioner från
avfallsdeponier skall beskrivas m.m. Inventeringsanalysen kan ge tillräcklig information för
att uppfylla måldefinitionen. I sådant fall avslutas analysen här och kallas då
livscykelinventering, LCI.
Det första steget i miljöpåverkansbedömningen innebär val av påverkanskategorier som ska
ingå i studien. Man kan exempelvis göra ett urval av de kategorier som presenteras i Tabell
3.1. Man ska också göra ett val av metoder för de senare stegen. I klassificeringen grupperas
emissioner m.m. under det miljöhot de hör till i påverkanskategorierna, t.ex. växthuseffekt,
försurning och övergödning. Utsläppsmängder av olika ämnen sammanställs under den eller
de typer av effekter de bidrar till. I karakteriseringen viktas de olika bidragen under respektive
kategori samman till ett enda tal. Här fås en samlad bild av systemens potentiella bidrag till de
olika påverkanskategorierna i klassificeringslistan. Efter karakteriseringen kan man välja att
avsluta eller gå vidare med de frivilliga delarna.
Normalisering innebär att karakteriseringsresultaten jämförs med något referensvärde,
exempelvis samhällets totala bidrag till respektive kategori under ett år. Grupperingen kan ses
som ett kvalitativt värderingssteg där man kan sortera och rangordna olika alternativ. I
viktningen viktas de olika resultaten från karakteriseringen eller normaliseringen samman till
ett eller några få tal, med hjälp av viktfaktorer. En skillnad mellan karaktäriseringen och
viktningen är att karakteriseringen görs med i huvudsak traditionellt naturvetenskapliga
metoder medan viktningen åtminstone delvis måste innehålla etiska och politiska värderingar.
Resultaten från karakteriseringen och viktningen är till stor del beroende av vilka metoder
som används. Då resultaten jämförs i livscykelanalysens fjärde steg, resultattolkning, måste
hänsyn tas till osäkerhet samt till resultaten från hela livscykeln, inte bara karakteriseringen
och/eller viktningen. En känslighets- eller osäkerhetsanalys är därför en viktig del av
livscykelanalysen. En väl genomförd LCA fungerar som ett sorteringsverktyg för att avgöra
vilken miljöpåverkan som kan minskas samt identifiera vilket eller vilka steg i en livscykel
som svarar för det huvudsakliga bidraget till en viss miljöpåverkan. Detta steg kan man sedan
studera vidare för att t.ex. undersöka ekonomiska och tekniska förbättringsmöjligheter
(Lindfors och Antonsson, 1999).
Livscykelanalyser har ibland ambitioner att vara heltäckande. Det kan dock noteras att i
praktiken klarar man normalt inte att täcka exempelvis alla de miljöproblem som nämns i
Tabell 3.1 (Finnveden, 2000). Ofta ingår energi och material som resursflöden utan större
dataluckor. Vidare täcks en del av de traditionella luftemissionskategorierna såsom
växthuseffekten och försurning ganska väl. Andra kategorier finns ofta med, men med mer
eller mindre allvarliga dataluckor. Detta gäller vanligen vattenanvändning, emissioner av
human- och ekotoxiska ämnen, eutrofierande ämnen samt ämnen som bidrar till
oxidantbildning. Ofta täcks luftemissioner bättre än vattenemissioner. Markanvändning och
påverkan på den biologiska mångfalden ingår oftast inte.
14