Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

eftersom energi kan framställas ur mindre miljöbelastande råämnen. Genom att räkna om
energianvändningen till millipersonreserv olja, så kan den jämföras med resursförbrukningen
under material.
Man använder en speciell metod för att vikta olika typer av resursanvändning mot varandra. I
denna metod används kvarvarande reserver som bas för viktningen. Reserver definieras då
som kända och ekonomiskt lönsamma. Det finns dock andra metoder (se exempelvis
Finnveden, 1996 och Lindeijer et al, 2001 för översikter) som ger andra resultat (exempelvis
Lindfors et al, 1995). I en vidareutveckling kan man fundera över om man bör använda andra
metoder.
Den mängd material, energi och kemikalier som kan återvinnas, tas med i matrisen med ett
minustecken framför. Detta innebär att den återvunna mängden tillskrivs den produkt som kan
använda de återvunna mängderna material, energi eller kemikalier. Det här innebär en slags
lösning på ett allokeringsproblem (se exempelvis Ekvall och Finnveden, 2001). Det är dock
en lösning som kan och bör diskuteras i ett fortsatt arbete.
Kemikalievärderingen sker här genom en indelning i tre typer med hjälp av danska listor. Vi
har valt att dela in de ämnen som inte finns med på dessa listor och som har varit svåra att
dela in i de tre typerna som typ 2. Detta kan ge ett felaktigt resultat.
En ytterligare aspekt som kan undersökas för en anpassning till Sverige och svensk
kemikaliepolitik är därav vilka kemikalielistor man ska ersätta eller komplettera de danska
listorna med. En möjlig komplettering kan vara att i stället för listor ställa upp kriterier för
ämnena och fokusera på ämnenas egenskaper.
6.1.4 6.1.4 6.1.4 Kommentarer Kommentarer om om SLCA SLCA
SLCA
För att kunna svara på frågorna i SLCA-matrisen bör information finnas om hur de olika
processerna under produktens livscykel är utformade, t.ex. hur materialhanterings-,
tillverknings-, transport-, förpacknings- och återvinningsprocesserna är utformade. Frågorna
är vinklade så att man bör veta om processerna är utformade med syftet att vara så
miljövänliga som möjligt. Det frågas t.ex. om produkten är utformad så att återvunnet
material har använts där så är möjligt. Information kanske finns om hur mycket material som
är återvunnet, men inte om det är möjligt att mer material skulle kunna vara återvunnet.
För att erhålla kunskap för att kunna svara på frågorna krävs att information samlas in från de
olika processerna i produktens livsstadier. I SLCA rekommenderas två dagar som lämplig tid
för att utföra analysen. Det är tveksamt att ett underlag för att kunna svara på alla frågorna till
matrisen kan samlas in under endast två dagar.
Många frågor vinklas så att ett miljöskadligt alternativ kan få en högre poäng om det inte
finns några andra lämpliga alternativ. T.ex. om en toxiskt ämne används och lämpliga
alternativ finns tillgängliga får produkten lägre poäng. Men, om det inte finns några lämpliga
alternativ tillgängliga får produkten högre poäng, trots att ämnet fortfarande är lika giftigt.
Även om produkten är utvecklad med hänsyn till minsta möjliga miljöpåverkan behöver det
inte betyda att produkten har låg miljöbelastning, eftersom den fortfarande kan innehålla
miljöfarliga ämnen. Det spelar ingen roll om den produkt som analyseras använder ett
alternativ som är bättre än många andra, utan endast om det alternativ produkten använder är
42