Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser
Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser
Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. 4. Fallstudien<br />
Fallstudien<br />
4.1 4.1 Den Den kvantitativa kvantitativa fallstudien<br />
fallstudien<br />
I rapporten El <strong>för</strong> fordon, Komparativ livscykelanalys <strong>för</strong> el- och <strong>för</strong>bränningsmotordrivna<br />
fordon under svenska <strong>för</strong>hållanden (Almemark et al 1999) görs en jäm<strong>för</strong>ande studie mellan<br />
<strong>för</strong>bränningsmotordrift och elfordonsdrift i Sverige. Stycket nedan baseras på denna rapport,<br />
då inte annat anges. De elbilar som ingår i studien är bilar med batterierna Nickelkadmium,<br />
Nickelmetallhydrid och Litium-jon. De drivmedel <strong>för</strong> <strong>för</strong>bränningsmotorer som ingår är<br />
bensin, diesel, naturgas och etanol E85.<br />
Data till studien <strong>av</strong> LCA-<strong>metoder</strong>na<br />
I den här rapporten används inventeringsdata <strong>för</strong> en bensinbil, etanolbil samt en elbil med ett<br />
Nickelkadmiumbatteri. Samtliga data är hämtade från Elforsks rapport 99:30, och är baserade<br />
på att bilarna används i Sverige under en period då utomhustemperaturen är +20°C.<br />
Tillverkningen <strong>av</strong> drivlinor och elbilsbatteri samt transport på 1500 km till Sverige med<br />
eldrivet tåg antas ske med europeisk genomsnittsel (UCTPE). Skrotning <strong>av</strong> systemen antas<br />
ske i Sverige med svensk genomsnittsel. Som typfordon i alla tre fallen har Renault Clio<br />
använts. Till följd <strong>av</strong> svårigheter att hitta data <strong>för</strong> olika motor- och drivmedelsalternativ till<br />
denna bil, har dock data hämtats från flera olika biltyper. Med drivlina menas kraftöver<strong>för</strong>ing,<br />
kylrör, kabel, katalysator och bensintank (Almemark et al, 1999). Det traditionella bilbatteriet<br />
som behövs i bränsledrivna bilar behövs även i elbilen och har där<strong>för</strong> exkluderats (Settervall<br />
2001).<br />
I studien framgår inte hur tillverkningsprocessen <strong>av</strong> bilarna går till, eller om produkterna är<br />
utformade med största möjliga hänsyn till miljön. Nedan följer en sammanfattning <strong>av</strong> de<br />
studerade bilarna.<br />
Elbil<br />
Batterierna är tillverkade med uteslutande jungfruligt material, <strong>för</strong>utom det kadmium som<br />
används i nickelkadmiumbatteriet vilket har antagits vara återvunnet till 100%. Detta eftersom<br />
det anses vara tekniskt möjligt och där<strong>för</strong> att det är osannolikt att det skulle bli möjligt att<br />
använda mindre andel återvunnet kadmium i Sverige. Batteriet är sammansatt <strong>av</strong> 19 stycken<br />
STM 5-100 MRE moduler som i sin tur består <strong>av</strong> 5 celler. Varje modul ligger på 6 V och har<br />
en lagringskapacitet på 100 Ah och väger 12,7 kg. El <strong>för</strong> drift <strong>av</strong> elbilen antas vara svensk<br />
genomsnitsel. Elbilens drivlina antas ha en livslängd på 175 000 km (Settervall 2001) och<br />
batteriet antas ha en livslängd på 100 000 km.<br />
Bensinbil<br />
Bensinen antas till mer än 50% utvinnas ur råolja från Norge. Bensinbilens drivlina,<br />
bensintank och katalysator antas ha en livslängd på 150 000 km (Settervall 2001).<br />
Etanolbil<br />
Etanolen antas vara en blandning <strong>av</strong> 85 vol-% etanol och 15 vol-% bensin. Framställningen<br />
antas ske med spannmål som råvara och olja som energivara. Etanolbilen antas ha en<br />
livslängd på 150 000 km (Settervall 2001).<br />
18
Change language