Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

More documents

Recommendations

Info

• Typ 3: Mindre problematiska ämnen inklusive ämnen som finns med på Listan över farliga ämnen på grund av dess brand- eller explosionsfarlighet Vi har i vårt arbete valt att tolka detta så att ämnen där det har varit svårt att inom givna tidsramar göra en klassificering i dessa typer har klassats som typ 2. De ämnen som härefter väljs att värderas ytterligare beror på syftet med analysen och hur många ämnen som ingår i analysen. Börja med att ta med de viktigaste. De ämnen som är av typ 1 eller 2 och förekommer i riklig mängd bör värderas ytterligare i en så kallad kemikalievärdering. En ytterligare värdering över vad som sker med kemikalierna under och efter användning kan göras. Detta innebär en värdering av vilken risk det finns att människa och miljö utsätts för kemikalierna. Om det används flera kemikalier eller hjälpämnen i en produkt eller om det förekommer stora mängder av en kemikalie är det viktigt att veta hur de påverkar omgivningen. Även om inte mängden kemikalier kan anges, kan resultatet av denna värdering ge en god bild av var problemet med kemikalierna finns. Följande figur kan användas för att göra en bedömning av ämnenas påverkan på omgivningen. Ämne Följer ämnet med produkten (ja/nej) Typ Arbetsmiljö Luft Påverkan på omgivningen Vatten Avfall Figur 4.3 Påverkansbedömning av ämnen. Genom att ange om ämnet följer med produkten under dess livstid, vet man om ämnet kan ge problem under kvittblivningen. Ange ämnenas typ 1,2 eller 3. Om ämnet antas påverka arbetsmiljön, sätts ett kryss i denna ruta. Beroende på var ämnet antas släppas ut sätts ett kyss i rutan luft, vatten eller avfall. Ett minustecken sätts under det element till vilket ämnet inte släpps ut. Då information om påverkan på omgivningen saknas, sätts ett divisionstecken under motsvarande element. De ämnen som är ytterst problematiska eller problematiska samt släpps ut, utgör den största potentiella miljöbelastningen och bör värderas närmare. Som en grov tolkning till kemikaliernas betydelse för miljöbelastningen i förhållande till energiproduktionen, kan följande uppgifter användas, enligt Pommer et al.: För några av de mest giftiga av de mest problematiska kemikalierna motsvarar miljöbelastningen från ett utsläpp av 1 gram till miljön den samlade miljöbelastningen vid produktion av 1 000-10 000 MJ elektricitet producerad i Danmark. De mindre farliga men ytterst problematiska ämnena motsvarar produktionen av 1- 10 MJ dansk el. Och de mindre problematiska ämnena motsvarar produktionen av mindre än 1 MJ dansk el. Tolkning av övrigt De övriga aspekterna kan man nöja sig med att beskriva kvalitativt. Tolkningen av dessa och jämförelsen mellan olika produkter är svår att genomföra i de fall det rör sig om olika aspekter. 25
Utveckla kemikalievärderingen Om kemikalierna i produkten kan förväntas medföra en väsentlig påverkan på miljön eller hälsan i förhållande till råämnena i själva produkten bör en ytterligare kemikalievärdering utföras. Detsamma gäller då större delen av kemikalien släpps ut till miljön. I handboken föreslås att miljövärderingen av kemikalierna i MECO-matrisen används som underlag för att genomföra en screening av kemikalierna i produkten, med avseende på dess farliga egenskaper. Med hjälp av screening kan man välja ut vilka kemikalier som har de mest skadliga egenskaperna och som därför bör värderas ytterligare. Det kan dock vara nödvändigt att värdera även andra kemikalier, som förekommer i riklig mängd eller som har skadliga egenskaper, vilka inte finns med på listorna i den inledande värderingen. I handboken föreslås att UMIP screeningsmetod används. UMIP screeningsmetod är utvecklad med utgångspunkt i EUs riskklassifikation av kemiska ämnen (vilka används i Listan över farliga ämnen) med avseende på både miljö- och hälsoskadlighet. Riskklassifikationen kombineras med andra listor innehållande ämnens hälsoskadliga inverkan, cancerframkallande och allergiframkallande ämnen samt ämnen som ger reproduktionsskador eller skador på nervsystemet. Eftersom det inte är så vanligt att man har tillgång till dessa listor, samt eftersom informationen inte kan hanteras på Internet, inkluderas inte dessa listor. Däremot inkluderas listan över oönskade ämnen samt Effektlistan i screeningsmetoden. Hänsyn tas till om exponering sker eller inte samt till ämnets skadlighet, genom att poäng tilldelas. Poängen är ett mått på om ämnet exponeras, om det ackumuleras i miljön, eller bryts ned samt dess giftighet vid exponering. 4.2.2 4.2.2 SLCA SLCA På det nordamerikanska företaget AT&T har Graedel och Allenby utvecklat en metod för kvalitativ LCA. Den beskrivning av metoden som följer här är baserad på Graedels bok ”Streamlined Life-Cycle Assessment”(Graedel 1998). Enligt Graedel ska en relevant förenklad LCA ha följande karakteristika: • Alla relevanta livscykelfaser ska utvärderas på något sätt. • Alla relevanta påverkansfaktorer för miljön ska utvärderas på något sätt. • SLCA ska inkludera de fyra elementen i LCA: mål och omfattning, inventeringsanalys, påverkansanalys och resultatgranskning. Dessa element behöver inte beskrivas kvantitativt utan kan beskrivas kvalitativt. I sin bok kallar Graedel alla ansatser till förenklad LCA för SLCA, men här får hans och Allenbys metod gå under namnet SLCA. Metoden utgår från följande fyra så kallade ”Stora Mål” (Grand Objectives): 1. Upprätthålla människans existens. 2. Upprätthålla kapaciteten för en bärkraftig utveckling. 3. Upprätthålla diversiteten bland allt levande. 4. Upprätthålla planetens estetiska rikedom. SLCA bygger på en 5*5 matris med olika faser av livscykeln på den ena axeln och olika källor till miljöbelastning på den andra axeln. Tanken är att analysen skall kunna genomföras snabbt, ungefär på två dagar. Att definiera den funktionella enheten blir mindre viktigt och 26
Page 1 and 2: Utvärdering av två förenklade me
Page 3 and 4: Utgivare Rapportnummer, ISRN Klassi
Page 5 and 6: Förord Förord Denna rapport utgö
Page 7 and 8: Bilaga A.1.3 MECO-matris Etanolbil.
Page 9 and 10: Sammanfattning Sammanfattning I rap
Page 11 and 12: 1.3 1.3 Kort Kort Kort om om livscy
Page 13 and 14: 3. 3. Livscykelanalys, Livscykelana
Page 15 and 16: eräkning av alla värden. Exempel
Page 17 and 18: • Ta endast med beståndsdelar so
Page 19 and 20: 4. 4. Fallstudien Fallstudien 4.1 4
Page 21 and 22: 20 Livsstadier Påverkan Material-
Page 23 and 24: Energiinnehåll finns i tabell B.2,
Page 25: Tolkning av MECO -matrisen_ När ME
Page 29 and 30: Om följande gäller får cellen v
Page 31 and 32: B, E.k, E.v, Et: Skillnader i inneh
Page 33 and 34: Rhodium 7440- 16-6 Stål (fiber) 74
Page 35 and 36: Tabell 5.5 Typindelning av bilarnas
Page 37 and 38: • Bensinbil jämfört med etanolb
Page 39 and 40: • MECO: Odling av spannmål för
Page 41 and 42: som kan vara relevant. Jämfört me
Page 43 and 44: eftersom energi kan framställas ur
Page 45 and 46: finns en flexibilitet att man kan t
Page 47 and 48: 7. 7. Litteraturförteckning Litter
Page 49 and 50: Bilaga Bilaga A. A. MECO-metoden ME
Page 51 and 52: Tabell A.1.1.1 Material i materiala
Page 53 and 54: eller, om mängden energi för till
Page 55 and 56: 3. Kemikalier, Elbil: 100% vattenkr
Page 57 and 58: Bilaga Bilaga Bilaga A.1.2 A.1.2 ME
Page 59 and 60: 1,2 Material i tillverkningsfasen,
Page 61 and 62: Totalt: 4 20 GJ=(/1025)=410 mPR= 0,
Page 63 and 64: Tabell A.1.2.3 Totalt utsläpp frå
Page 65 and 66: Bilaga Bilaga A.1.3 A.1.3 MECO-matr
Page 69 and 70: 2,3 Energi i användningsfasen, Eta
Page 71 and 72: 3,2 Kemikalier i tillverkningsfasen
Page 73 and 74: Bilaga Bilaga A.1.4 A.1.4 Elbil: El
Page 77 and 78:
Elförbrukning [MJ] *2,5= primär e
Page 79 and 80:
3. Kemikalier, Elbil: 100% fossilt
Page 81 and 82:
4. Övrigt, Elbil: 100% fossilt br
Page 83 and 84:
Ämne Svaveldioxid Följer ämnet m
Page 85 and 86:
Ämne Rhodium Följer ämnet med i
Page 87 and 88:
• Är produkten utformad för att
Page 89 and 90:
Om inget av de föregående alterna
Page 91 and 92:
Om inget av de föregående alterna
Page 93 and 94:
• Konsumtionsvarorna innehåller
Page 95 and 96:
• Produkten innehåller signifika
Page 97 and 98:
som innehåller polybromerade flams
Page 99 and 100:
änsleförbrukning. I jämförelse
Page 101 and 102:
m) 3.3. Uppgift saknas n) 3.4. Uppg
Page 103 and 104:
f) 4.1. Den konsumtionsvara som tas
Page 105:
) 4.3. Uppgift saknas s) 4.4. Uppgi
show all

Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?