Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

• Ta endast med beståndsdelar som överstiger en viss tröskelvikt eller volym. En analys kan
begränsas till betydande beståndsdelar eller moduler. Denna begränsning förbiser små
men kraftiga beståndsdelar (förenklingen skulle t.ex. inte fungera för att analysera
medicinsk radioisotop utrustning), men den kan vara rättvis med tanke på effektivitet eller
lätthanterlighet. Förenklingen är endast användbar för kvantitativa analyser.
• Begränsa eller ta bort miljöpåverkansanalysen.
• Använd kvalitativ information istället för kvantitativ. Kvantitativa data är ofta svåra att få
tag på och kan ibland saknas. Kvalitativa data kan vara tillräckliga för att avslöja den
potentiella påverkan från olika livsfaser. Den kvalitativa analysen gör det däremot svårt att
jämföra en produkt med en annan produkt eller med annan utformning om uppskattningen
är ungefär den samma.
• Screening med hjälp av en så kallad röd lista. Denna metod behandlar vissa aktiviteter
eller val som är så inkorrekta ur miljöhänseende att ingen utformningsplan som inkluderar
dessa skulle kunna genomföras. Exempel på sådan utformning är användning av
kvicksilverbrytare i en produkt eller CFC i produktframställningen. En röd lista kan vara
ett användbart verktyg under analysen, men risken finns att många livscykelstadier och
påverkansfaktorer bortses.
• Utelämna tolkningar och rekommendationer.
Vissa av dessa metoder för förenkling betraktas som allmänt accepterade (exempelvis att ta
bort delar ur analyserna som är lika i de jämförda systemen). Andra förenklingar bidrar till
minskad precision i resultaten (exempelvis att använda lätt tillgängliga data). Ytterligare
andra förenklingar kan leda till att man inte längre studerar hela livscykeln, med risk för att
man missar väsentlig information.
3.2.2 3.2.2 Screening
Screening
En screening LCA kan betecknas som en förstudie till antingen en fullskalig eller en
förenklad LCA. Syftet med screeningen är då att skilja ut de delar som är av störst betydelse
för att sedan kunna studera dem närmare. Screening LCA kan ibland utföras som en kvalitativ
LCA (Christiansen 1997).
Screening kan användas för att skilja ut vilka de viktigaste miljöeffekterna är under en
produkts livscykel samt vilka delar av livscykeln det är som ger upphov till de största
miljöeffekterna. Den kan också visa var de största dataluckorna finns. För att undvika att
viktiga delar förbises måste en screeningsstudie vara heltäckande, om än på en låg detaljnivå.
Förutom att screening kan vara ett värdefullt verktyg vid utformningen av förenklade
livscykelanalyser, kan den även användas som ett mer självständigt koncept. White et al.
(1995) föreslår exempelvis att man med hjälp av screening kan identifiera var i livscykeln
utsläpp av specifika ämnen görs. På grundval av detta kan sedan andra verktyg som
exempelvis riskanalys användas för att utröna hur stor risken är för att skadliga effekter ska
uppstå. Man kan också använda screeningsresultaten direkt för att visa var
förbättringsåtgärder bör sättas in.
3.2.3 3.2.3 Kvalitativ Kvalitativ Kvalitativ LCA
LCA
I en kvalitativ LCA kan hänsyn tas även till kvantitativ information i den mån sådan finns lätt
tillgänglig. En kvalitativ LCA kan vara användbar när man snabbt vill göra sig en så
heltäckande bild som möjligt av en produkts miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
16