Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

landskaps- och trädgårdsplaneringen
Starkt bidragande till Skönstaholms kvaliteter är att ett par av landets
ledande trädgårdsarkitekter anlitades: Walter Bauer och Erik Anjou. De
utformade hela den yttre miljön, undantaget torget som Gatukontorets
Park avdelning under Erik Glemmes ledning stod för. Allt gjordes med
störs ta omsorg. Vissa kompromisser fick dock göras: några vägar belades
inte som tänkt med gatsten utan grusades och all skiffer och kalksten ersattes
av betongplattor.
Det mest utmärkande för Skönstaholms landskaps- och trädgårdsplanering
är hur väl områdets karaktär och förutsättningar (topografi, befintlig växtlig -
het) utnyttjats. Som en utgångspunkt för arbetet gjordes sommaren 1950 en
inmätning av alla befintliga träd och slutliga huslägen anpassades efter detta.
Ett ambitiöst växturval gjordes med ett 10-tal arter fruktträd, ett 10-tal
arter träd, närmare 40 arter buskar, drygt 20-tal arter klätterväxter och till
detta rosor, tulpaner och liljor. Bland de mest använda arterna kan nämnas:
buskar: Häggmispel, Rosenkvitten, Blå- Rosen- och Skogs- och Prakttry,
Måbär, Fläder, Spireor och Syren.
klätterväxter: Klematis (flera olika arter), Murgröna, Kaprifol (flera olika
arter), Vildvin och Rådhusvin.
Växtvalet gjordes så att mer vilda växter valdes kring husen uppe på berget
och kulturväxter ner mot åkern. Varje länga gavs sin egen karaktär genom
ett enhetligt buskmaterial. Genom val av snabbväxande buskar och klätterväxter
fick området snabbt en omfattande grönska. Klätterväxternas grönska
kom snabbt att täcka hela fasader. Tidvis har dock skötseln av växtligheten
varit eftersatt vilket lett till en viss förvildning och att växtligheten tidvis
fått breda ut sig för mycket. Gränserna mellan det ickeprivatiserade uterummet
och de enskilda uteplatserna är i dag ganska påtagliga genom de i
många fall väl uppväxta trädgårdarna kring uteplatserna.
107