Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

Man bodde tätt. I början på seklet var det flera hushåll i vart och ett av
torpen och därtill många inneboende. Så sent som på 1930-talet var det två
hushåll på Bergholm och tre i de båda husen vid Starrmyran.
Det minns Alf Carlsson, en skönstaholmsbo som är uppvuxen på Herr -
ängen; en gård som låg vid nuvarande Gubbängstorget.
Alf minns snickaren Simon Schibert från Minsk, som bodde i Starrmyran
och som alltid agiterade för sitt drömland Sovjet. Sen han ensam hade återvänt
dit hörde man aldrig av honom. Hustru och barn bodde kvar. Sonen
Leo var en duktig fotbollsspelare i BK Rex i Tallkrogen. Det var också Olle
Larsson, som bodde i Bergholm.
Ägaren till Starrmyran hette Gotthard Andersson. På senare tid, säger Alf
Carlsson, blev han egendomlig. Sedan han hade skjutit efter patron Arvidsson
på Gubbängen med hagelgevär gick man inte gärna nära torpet. Han
tog livet av sig sedan hans hus måste rivas för att ge plats för den moderna
staden.
Ända fram till 1940-talet var här verkligen en lantlig bygd, en mil från
Stockholms centrum. Här såg fortfarande ut som när staden inkorporerade
Brännkyrka socken 1913. Det enda som hade hänt, var att Nynäsvägen
byggdes 1922 i och med att Skogskyrkogården anlades. Stora landsvägen
söderut var förr Dalarövägen. Dess sträckning finns fortfarande kvar i
Sköndal, där den nu heter Perstorpsvägen.
Fagersjövägen byggdes 1935 från den nya Nynäsvägen fram till Fagersjö
station på Nynäsbanan. Den planerades sedan som ryggraden i Hökar -
ängens gatunät. När så Nynäsvägen byggdes om till motorväg 1975, byttes
namnet och också gagnet, för en del av Fagersjövägen om till Örbyleden.
Uppgifterna är delvis hämtade ur Ferinius, Gustafsson: Brennekyrkia Sochn, Stockholm
1999 och Johansson: Storstockholms bebyggelsehistoria, Stockholm, 1987.
43