Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
klas lundkvist<br />
Historien om <strong>Skönsta</strong>holm 2<br />
När beslutade staden att bygga <strong>Skönsta</strong>holm och hur gick projekteringen till?<br />
Är det sant att <strong>Skönsta</strong>holm ursprungligen var tänkt att ligga där Vecko dags -<br />
området idag ligger och vad kostade kalaset?<br />
Här fortsätter Klas Lundkvists spännande berättelse om irrvägarna vid <strong>Skönsta</strong>holms<br />
tillkomst.<br />
Stockholms stad beslutar att genomföra försök med radhus<br />
radhusbeslutet 1946<br />
För att konkretisera idéerna då det gällde radhus i det pågående planerings -<br />
arbetet så utarbetade Fastighetskontoret kring årsskiftet 1945/46 ett förslag.<br />
Ansvarig för förslaget var den 1945 nytillträdde chefsarkitekten Nils<br />
Sterner vid Fastighetskontorets Husbyggnads avdelning. Utifrån detta förslag<br />
beslutade Stadsfullmäktige den 15 april 1946 att staden skulle uppföra<br />
258 lägenheter i 2-vånings radhus i stadsdelen Gubbängen (Gubbängen var<br />
vid denna tid namnet för hela stadsdelsgruppen med Gubbängen, Hökar -<br />
ängen, Fagersjö och Sköndal).<br />
Radhusförslaget var en del av ett större bostadsärende med namnet Ytterligare<br />
åtgärder till främjande av bostadsproduktionen m.m. Staden samlade regelbundet<br />
(i princip varje år) ihop olika förslag till bostadspolitiska åtgärder i<br />
ett samlat ärende för gemensam behandling. Förslagen utarbetades inom<br />
Fastighetskontoret och gick vidare till Stadsfullmäktige via Stadskollegiet<br />
som sammanställde förslagen utifrån andra berörda nämnders synpunkter.<br />
I dessa ärenden beslutades bland annat om prioriterade byggen, antal små-<br />
49