Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

More documents

Recommendations

Info

Om man placerar in Skönstaholm i denna modell ser det ut så här: Bostadsgrupp: Skönstaholm Grannskap: Veckodagsområdet inklusive Skönstaholm Bostadsområde: Hökarängen Stadsdel: Stadsdelsgruppen Gubbängen/Hökarängen (Sköndal) egnahem och radhus i generalplanen Vilka målsättningar hade Generalplanen för egnahem och markbostäder? Hur avsåg man att tillgodose Stockholmarnas uttryckta intresse för egnahemsboende och vilja att bo på marken? Man tar inledningsvis upp de problem som radhusen haft att vinna insteg i den svenska bostadskulturen. Varför var folk inte intresserade av att bo i radhus? Man gav följande förklaring (sid 168): I detta sammanhang kan det finnas anledning att behandla föreställningen att ”folk vill inte bo i radhus”. Det synes lätt att förklara hur den uppkommit. De få radhusanläggningar som byggts har i regel förlagts mitt uppe i villaområden, och husen har varit till salu. En bostadssökande har för nästan samma kostnad och på nästan samma plats kunnat få ett friliggande enfamiljshus. Under sådana förhållanden är det naturligt, att radhusen varit mindre eftersökta. Enligt det bostadsprogram, som diskuteras i fortsättningen, är det icke meningen att ersätta någon del av småstuge- eller villabyggandet med radhusproduktion, utan denna senare är ett alternativ till förorternas hyreshus. Valet kommer således att stå mellan lägenhet i hyreshus eller i radhus, där bostadsrättsföreningar bör kunna äga husraderna. Då det gällde målsättning för fördelningen av olika bostadstyper föreslog Generalplanen att andelen enfamiljshus skulle tredubblas (sid 172): Med en årsproduktion av 8.000 lägenheter innebär det här diskuterade alternativet, att antalet enfamiljshus blir nära 2.000. Hittills har enfamiljshusen behandlats som ett enhetligt begrepp, men det är 30
underförstått, att den föreslagna ökningen endast kan förverkligas, om radhus kommer till användning i avsevärd utsträckning. Detta kommer speciellt att observeras i fortsättningen. För att kunna uppnå denna målsättning var en satsning på radhus en nödvändighet. För fördelningen mellan radhus och småstugor (större friliggande villor tänkte man inte på som något alternativ) ställdes tre alternativ upp men utan att ta ställning för hur fördelningen mellan småstugor och radhus skulle se ut (Generalplanen sid 173, tabell 10 I): Målsättningarna för fördelningen mellan olika bo stads typer finns även med i Generalplanens schemaplan (sid 123):
Page 1: skönstaholm
Page 4 and 5: Boken har tillkommit på uppdrag av
Page 6 and 7: Nils Sterner, huvudarkitekten för
Page 8 and 9: Vårt inflytande minskade i takt me
Page 10 and 11: ”Pepparkakshuset” färdigställ
Page 12 and 13: Stockholms fastighetskontors husbyg
Page 14 and 15: emot minns hon hur Erik kämpade f
Page 16 and 17: Söndagsvägen 77 till höger, Sön
Page 18 and 19: Stockholms Stads bostadstävling 19
Page 20 and 21: • då gifta kvinnor arbetar i all
Page 22 and 23: områden och lät därför publicer
Page 24 and 25: C-F Ahl berg och Göran Sidenbladh,
Page 26 and 27: serna genom att mindre grupper av h
Page 28 and 29: manfattande dokument över Stockhol
Page 32 and 33: Schemat anger att 62% av befolkning
Page 34 and 35: Inte bara radhusen i sig blev förh
Page 36 and 37: Brännkyrka kyrka 1807, teckning av
Page 38 and 39: Lugnet, tidigare torp under Farsta.
Page 40 and 41: Lugnet mot väster. Den vita villan
Page 42 and 43: sson och hans hustru Tyra. De bodde
Page 44 and 45: SKÖNSTAHOLMS LUCIOR 1952-2010 1952
Page 46 and 47: 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981-
Page 48 and 49: Husen 4, 3 och 8 den första våren
Page 50 and 51: stugor och egnahem som skulle uppf
Page 52 and 53: edömdes som ekonomiskt förmånlig
Page 54 and 55: Besluten om radhus i Skönstaholm 1
Page 56 and 57: Beslutet om byggande och pengar til
Page 58 and 59: från stadens olika förvaltningar
Page 60 and 61: någon som varit med om detta, men
Page 62 and 63: 62 Och den som tog initiativet var
Page 65 and 66: SKÖNSTAHOLMS TENNISKLUBB Det hela
Page 68 and 69: Banan invigdes i juni 1955. I invig
Page 70 and 71: Den äldre generationen svarade fö
Page 72 and 73: klas lundkvist Historien om Skönst
Page 74 and 75: • Östergården, ålderdomshem i
Page 76 and 77: Arkitektarbetet och förebilder mö
Page 78 and 79: och 1948 (138+80 lägenheter) av ma
Page 80 and 81:
möjliga danska förebilder I Köpe
Page 82 and 83:
Atelierhusene vid Utterslev Mose. F
Page 84 and 85:
da partier, huvudsakligen bevuxna m
Page 86 and 87:
Tre fasadstudier för hustyp A. Ska
Page 88 and 89:
Var är arkitekten? Erik F. Dahl, h
Page 90 and 91:
Förhistorisk avdelning Det kan med
Page 92 and 93:
ad uppvaktningar har gjorts hos oli
Page 94 and 95:
Kursdeltagarna visade smakprov på
Page 96 and 97:
Midsommarfirandet hade ju redan hun
Page 98 and 99:
Våren 1952, Skönstaholmsvägen 14
Page 100 and 101:
ÖPPET-SLUTET . Skala 1:4000 Det ö
Page 102 and 103:
färgsättning Husen är spritputsa
Page 104 and 105:
fönterbröstningen vid uteplatsern
Page 106 and 107:
Perspektiv av Lisa Bauer. Arkitektu
Page 108 and 109:
SAMMANFATTNING AV OMRÅDETS KVALITE
Page 110 and 111:
fönsteromfattningar sätta sin pr
Page 112 and 113:
Här är vi vid Skönstaholmsvägen
Page 114 and 115:
lyfta in familjen Brydes Fiat 500 m
Page 116 and 117:
år senare hörde Nisse av sig —
Page 118 and 119:
Byggarbetsplatsen våren 1951, hus
Page 120 and 121:
de på att många har inrett sina k
Page 122 and 123:
Ursprungliga fönster bevaras. Even
Page 124 and 125:
En byggnad som är synnerligen mär
Page 126 and 127:
förebilder och efterkrigstidens di
Page 128 and 129:
större flerfamiljshus) i konflikt
Page 131 and 132:
ulla dietsch och ingrid vallander S
Page 134 and 135:
Midsommar 1952. Nybyggarna reser st
Page 136 and 137:
Områdets storlek har betydelse fö
Page 138 and 139:
Gränser och myter Radhusområdet o
Page 140 and 141:
om de vuxna som stora inslag i live
Page 142 and 143:
Hus- och lägenhetstypernas fördel
Page 144 and 145:
där lägenheterna förskjutits i b
Page 146 and 147:
• I hus 24 är lägenheten längs
Page 148 and 149:
LÄGENHETSTYP A Typ A: 2 plan i slu
Page 150 and 151:
LÄGENHETSTYP C Typ C: 2 plan i slu
Page 152 and 153:
LÄGENHETSTYP D Typ D är en så ka
Page 154 and 155:
LÄGENHETSTYP E Typ E: 1 q/W plan.
Page 156 and 157:
156 Sektion
Page 158 and 159:
LÄGENHETSTYP G Typ G: 1 q/W plan:
Page 160 and 161:
Överplan Bottenplan Sektion Källa
Page 162 and 163:
Överplan Bottenplan Källarplan Se
Page 164 and 165:
Centrumhuset Ursprungligen var det
Page 166 and 167:
Fasad mot sydost (mot torget) 166 F
Page 169 and 170:
stod där en fin dansbana målad oc
Page 171 and 172:
miskt resultat auktionsklubban —
Page 173 and 174:
Lekarna och saften har stannat i mi
Page 175 and 176:
marfirandet i Skönstaholm — gril
Page 177 and 178:
överträdgårdsmästaren ledsnade
Page 179 and 180:
yggdes istället i Skönstaholm, d
Page 181 and 182:
skrev också Expressen i ett ledars
Page 184 and 185:
HÖSTEN 1950 flyttade Gun och jag t
Page 186 and 187:
stadens egen mark med nya bostadsty
Page 188 and 189:
En oansenlig liten hussamling strax
Page 190 and 191:
Vi talade med vår hyresvärd, en l
Page 192 and 193:
centrum huset var ännu inte inredd
Page 194 and 195:
at sina då få men förnäma läsa
Page 196 and 197:
gäster och rätta till allt trasse
Page 198 and 199:
allra sista potten bidrag. Tack var
Page 200 and 201:
kommunalt bolag, kunde Skönstaholm
Page 202 and 203:
Skaparna 202 Nils Sterner (1904-199
Page 204 and 205:
Sextio styrelser På följande upps
Page 206 and 207:
1971 -72 1972-73 1973-74 1974-75 19
Page 208 and 209:
2001-2002 2002-2003 2003-2004 2004-
Page 210 and 211:
Höstspelen på ängen har alltid v
Page 212 and 213:
Arvid Sundin var en av vårt lands
Page 214 and 215:
Sverker Myrenberg iklädde sig frå
Page 217:
Vår Rundel är genial. Den skapade
Page 220:
Foto Torbjörg ”Tulla” Hagströ
show all

Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?