Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

edömdes som ekonomiskt förmånligt av Fastighetsnämnden. Det var det -
ta anbud som låg i botten för beslutet i fullmäktige två veckor tidigare om
att anvisa ekonomiska medel för projektet.
Svårigheterna att få byggnadstillstånd (här syftas inte på bygglov utan på
de tillstånd som reglerade fördelningen av arbetskraft) ledde dock till att
byggstarten sköts upp. Byggbolaget ville då, med hänvisning till att material -
priser och löner höjts under tiden, inte sluta entreprenadavtal utifrån det
tidigare anbudet utan gav ett nytt anbud på 7.175.000 kr. Fastighetsnämnden
sa 20 augusti 1946 nej till detta dyrare förslag samt gav Fastighetskontoret
i uppdrag att utföra nya ritningar och infordra nya anbud.
fastighetskontoret tar över projekteringen i egen regi
Fastighetskontoret och dess husbyggnadsavdelning var nu således själva
ansvariga för projektet. Vid upprättandet av det nya förslaget kunde man
inte utnyttja standardiseringens möjligheter på samma sätt som Svensk
Bostads produktion AB, vilka hade specialiserat sig på rationella radhus,
kunde göra. Det förslag som nu arbetades fram innebar en viss standardhöjning,
bland annat avsåg man att använda lättbetong eller tegel i stället
för trä. Standardhöjningarna och prisstegringar gjorde att Fastighetskontorets
nya och i egen regi projekterade förslag gav en kalkyl på cirka 8 miljoner
kronor.
projektet kullkastas av den akuta bostadsbristen 1947
Innan Fastighetskontoret slutfört projekteringen av radhusen kom den
akuta bostadsbristen i Stockholm och behovet av nödbostäder att kullkasta
hela projektet. Under 1946 stod det klart att de tidigare gjorda befolkningsprognoserna
höll på att spricka. Stockholm hade under krisåren en
starkt ökande inflyttning och en för staden osedvanligt hög nativitet. Till
detta kom en markerad uppgång i antalet ingångna äktenskap och nya hushållsbildningar.
Den befarade efterkrigsdepressionen hade inte infunnit sig
52