Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
stugor och egnahem som skulle uppföras och borgensåtaganden för dessa<br />
samt de kommunala bolagens kvoter av bostäder.<br />
innehållet i radhusbeslutet 1946<br />
I beslutsunderlaget (Stadskollegiets utlåtande 119/1946), dolde sig radhusförslaget<br />
under rubriken Ytterligare åtgärder från stadens sida för åstadkommande<br />
av billigare bostäder.<br />
Inledningsvis pekade utlåtandet på vikten av att finna nya sätt att bygga<br />
bostäder till lägre kostnader och hänvisade till småstugebebyggelsens goda<br />
resultat. Fastighetsnämnden framhöll att det förelåg skäl att med utnyttjande<br />
av fabriksmässig standardproduktion föreslå att praktiska försök gjordes<br />
med radhusbebyggelse för uthyrning.<br />
Man konstaterade att det i Stockholm under de senaste åren bara byggts<br />
radhus i mycket blygsam omfattning. Som exempel på radhus byggda tidigare<br />
inom staden pekade man, förutom på de som uppförts som självbyggen<br />
i småstugebyråns regi, på kvarteret<br />
Drivbänken i Äppelviken (1919), Ålstensgatan<br />
(1932) samt Ängby (1931–39).<br />
Ur bostadskostnads-, exploaterings- och<br />
markbesparingssynpunkt framhölls det<br />
önskvärda i att staden gav radhuset en<br />
mera framträdande roll i bostadsbyggandet.<br />
Man pekade vidare på att många andra<br />
städer och industriorter uppfört radhus i<br />
betydligt större omfattning än Stockholm<br />
och ofta med goda resultat.<br />
Den valda platsen var söder om Fagersjövägen<br />
(nuvarande Örbyleden) och väster<br />
om Nynäsvägen. Enligt förslaget kunde<br />
här byggas 258 lägenheter; 218 om 3 rum<br />
50
Change language