Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

större flerfamiljshus) i konflikt med behoven och intressena av att bevara
obebyggda områden som gröna lungor eller som rekreationsområden
• enkel byggteknik, grundläggning med mindre påverkan på marken,
enklare stommar vid låg bebyggelse
• enklare att välja överblickbara tekniska system (ventilation, avlopp) än i
stora flerbostadshus
• storleken på områden kan väljas ganska fritt, allt utifrån vilka tomter som
finns tillgängliga och till vilken storlek man tror är den bästa för olika lösningar
• samarbetet kring de ekologiska frågorna (sophantering, kompostering,
odling, samutnyttjande, tjänstebyten, skötsel/underhåll av hus och område)
ger en naturlig grund för en gemenskap byggd på gemensamma
intressen
• möjligheter till olika typer av förvaltnings-/inflytandeformer (hyresrätt,
bostadsrätt, eget ägande, kooperativ eller kombinationer av dessa)
Flera exempel finns på områden med denna inriktning: Ekobyn Tuggelite
utanför Karlstad är kanske mer att se som ett landsbygdsboende än ett
förortsboende. Här finns 16 lägenheter i radhus med kompletterande kvartershus.
Området Understenshöjden i Björkhagen omfattar 44 lägenheter i
radhus är projekterat och byggt av SMÅA och HSB i samarbete med de
boende. Kullön i Vaxholm är ett annat exempel som blev färdigbyggt år
2000 och där man försökt ta tillvara erfarenheter från Understenshöjdens
problem med krånglande, oprövade tekniska lösningar.
Möjligheterna att kombinera ett ekologiskt planerat radhusområde med
mer kollektiva lösningar framstår ur många aspekter som intressant.
Gemensamma måltider, inköpssamordning, bilpool, tjänstebyten — allt ligger
i linje med ett ekologiskt och resurssparande vardagsliv. För radhuset
som boendeform ligger de intressanta utvecklingsmöjligheterna i just kombinationen
av de tre faktorerna:
128