Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

I mitten på århundradet finns elva säterier i Brännkyrka, varav Farsta är
ett. Bönderna betalar inte längre skatt till kronan. Den betals till adelsherrarna,
som i sin tur svarar för krigstjänst. Hundra år senare konstateras att
det inte längre finns någon enda av bondeståndet i socknen.
Med säterierna föds torpen. I slutet av 1700-talet finns 148 torp i Bränn -
kyrka — och 27 krogar, som ligger vid utfartsvägarna mot Tyresö, Dalarö
och Södertälje.
Förutom torp byggs också sk lägenheter, låtsasherrgårdar, av borgare från
Stockholm. Exempel är Sköndalsbro och Hökarängens gård nere vid Drevviken,
den senare från början ett torp under Farsta.
Hela socknens folkmängd i mitten på 1800-talet är fortfarande inte mer
än 1.500 personer. Det är som i dagens veckodagsområde.
Sen börjar den moderna tiden. 1860 öppnas den västra stambanan, den
mot Göteborg, Samtidigt börjar den kraftigaste tillväxten i Stockholms
historia. Huvudstaden har också blivit landets mest betydande industristad
och drar till sig alltfler inflyttare. Bostadsbristen är på 1870-talet så svår att
människor tvingas att övervintra i uthus, vedbodar och jordhålor. 1876
byggs en tältstad för bostadslösa på Ladugårdsgärde.
Nu börjar tillväxten också i Brännkyrka. 1870 finns här 2.038 invånare, år
1900 fyra gånger så många, 8.042. Fastighetsägare i gynnsamt läge vid järnvägen
exploaterar sin mark. Älvsjö och Örby börjar byggas ut. På Årstas
ägor byggs Liljeholmen och Årstadal, kåkstäder med mycket dåligt rykte.
I de östra delarna däremot är kommunikationerna fortfarande dåliga och
här byggs mycket litet. I samband med att Nynäsbanan öppnas 1901 är det
ett par affärsmän från Stockholm som köper Farsta. De satsar på att bygga
ett nytt Djursholm eller Saltsjöbaden och kallar det Södertörns Villastad.
Det visar sig dock att resorna på den nya banan tar för lång tid och att turtätheten
är för låg. Företaget får ingen framgång.
Det förblir landsbygd i denna del av Brännkyrka socken ännu en tid.
37