Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

Det nya områdets yta och terrängförhållanden medgav inte lika många
lägenheter som förslaget 1946–47. Man föreslog nu 150 lägenheter fördelade
i 24 längor. Lägenhetsför del ningen var: 76 stycken 3 rum och kök, 60
stycken 4 rum och kök samt 14 stycken 5 rum och kök och med lägenhetsytor
på 82, 95,5 och 107 kvadratmeter. Varje lägenhet skulle förses med en
mindre avskild terrass som skulle skötas av respektive hyresgäst. Skötseln av
kvartersmarken i övrigt avsågs skötas centralt. En servicebyggnad vid infarten
till området skulle innehålla panncentral, butiker och eventuellt någon
fritidslokal. Även ett garage för ett 40-tal bilar fanns med i planerna.
Hela radhusområdet beräknades kosta 6 miljoner kronor. I frågan om förvaltningen
avsåg Fastighetskontoret att senare komma med ett förslag. Men
man pekade redan nu på det lämpliga i att förvaltningen uppdrogs åt AB
Stockholmshem som skötte områdena runtomkring och att kontakter tagits
i denna fråga.
Fastighetskontoret hemställde nu om att Fastighetsnämnden skulle besluta
om att hos Stadsfullmäktige begära att få ta i anspråk det anslag som fullmäktige
beslutat om 1946 för uppförande av hyresradhus.
från fastighetsnämnden till fullmäktige
Fastighetsnämnden beslutade den 9 maj 1950 i enlighet med förslaget och
lade i sin skrivelse till fullmäktige till ett avsnitt där man pekade på att de
nu föreslagna radhusen var betydligt dyrare än de som diskuterats 1946. För
6 miljoner kronor blev det nu 150 lägenheter jämfört med de 258 lägenheter
som 6.570.000 kronor räckte till 1946, men att detta hade sin förklaring
i att byggkostnaderna sedan 1946 stigit med 17% och att de nya radhusen
givits en högre standard samt att staden i detta nya projekt inte kunnat
utnyttja standardiseringens fördelar som förslaget 1946 byggde på. Fastighetsnämnden
strök också under vikten av att få fram lämpliga former av
radhus då denna hustyp var jämförelsevis eftersatt i huvudstaden.
Borgarrådsberedningen och Stadskollegiet (som arbetat in synpunkter
57