Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och 1948 (138+80 lägenheter) av malmöbyggmästaren Eric Sigfrid Persson.<br />
Den första etappen uppläts som bostadsrätter och den andra etappen som<br />
hyresrätter. Karaktäristisk är den av Person och stadsingenjören Bülow-<br />
Hübe utformade stadsplanen och hustypen med enbart söder — norrorienterade<br />
huslängor där varannan lägenhet har entré och uteplats åt öster och<br />
varannan mot väster.<br />
Trafiken inom området ombesörjes av en genomgående slingrande gata.<br />
Fram till entréerna leder endast smala stigar. Detta gjorde att stadsplanekostnaderna<br />
blev låga. Genom upplåtelseformerna ägdes marken gemensamt<br />
och principen om ”stängselfria gränser” gav området ett sammanhängande<br />
grönområde med en väl planerad vegetation.<br />
Perssons ambitioner med Friluftsstaden var stora. Han var efter en resa<br />
till USA i början av 1940-talet förtrogen med grannskapsplaneringens<br />
idéer. Friluftsstaden försågs således med ett litet stadsdelscentrum med<br />
butiker och lokaler. Persson framhöll även att Friluftsstaden hade sina rötter<br />
i det egna landskapet och var en genuint skånsk produkt till form, material<br />
och miljö. Således byggdes husen i skånskt tegel och Siporex från traktens<br />
cementindustri. Friluftsstaden var framåtsyftande på många sätt och<br />
försågs bland annat med ett system för internt omhändertagande av soporna<br />
för områdets värmecentral.<br />
Friluftsstaden blev känd över hela landet genom den nordiska bostadsutställningen<br />
1944 som arrangerades tillsammans med Svenska Slöjdföreningen.<br />
Här visade en rad kända arkitekter, inredningarkitekter, möbel -<br />
firmor och konsthantverkare upp sina alster. Bland deltagarna kan nämnas<br />
Bruno Mathson, Elsa Gullberg, Elias Svedberg, Alvar och Aino Aalto.<br />
Friluftsstaden mottogs positivt ur de flesta aspekter. Kritiken som fördes<br />
fram gällde framför allt lägenhetslösningarna. Persson var ju byggmästare<br />
med en rad goda idéer som han genomdrev med stor kraft men han var inte<br />
någon bra lägenhetsplanlösare. Inte heller hans närmsta medarbetare Sven<br />
Ivar Ekstrand hade arkitektbakgrund utan var byggnadsingenjör.<br />
78
Change language