Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

”Vi var en ganska homogen befolkningsgrupp som bodde här. Vi var jämngamla,
vi hade alla barn och på den tiden fanns inte TV. Vi hade inte råd
med fritidshus. Det fanns något 10-tal bilar här. Nu är det säkert 150 bilar
till här. Och det fanns inte fritidsbåtar heller. Vi var hänvisade åt varandra
för den trivsel vi ville ha och det vi kunde åstadkomma själva. Vi ägnade oss
mycket åt varandra och hade gemensamma trivselarrangemang på olika
sätt.”
”Skönstaholm är en by i härligaste form. Jag tror att det blir en by när det
är så här avskiljt. Det är slutstationen på vägen. Här är ingen genomfartstrafik.
Det här är vårat. Det är vår by det här.”
Det finns också en del personer som mycket aktivt sökt sig till Skönstaholm.
Rekord i ansträngning torde den familj ha som involverade nio andra
personer i ett seriebyte för att komma till Skönstaholm. Någon väntade på
sin tur i den interna kön i sju år innan det blev klart med inflyttning. En
stark önskan att bo på en plats bidrar säkert till att trivseln kan infinna sig.
Kvinnornas betydelse för områdets socialt omsorgsfulla karaktär har inte
särskilt uppmärksammats men det har säkert betydelse att det hemarbete
som hustrurna i de olika familjerna gjorde under dagarna måste ha bidragit
till den gemensamma fritidens kvalitet. Det var möjligt för hela familjen att
deltaga i evenemang inom området eftersom det fanns tid. Idag då bägge
parter i en familj yrkesarbetar sker vardagens sysslor inom ramen för den
gemensamma fritiden. Även det får konsekvenser för bostadsområdets aktiviteter.
Den senaste gången jag besökte Skönstaholm regnade det och jag cyklade.
På väg ut från området, nästan vid affären, mötte jag en man. — Hej, sa
han när han tittade utforskande på mig. — Hej, sa jag när jag mötte hans
blick och tänkte att här blir en främmande person sedd och uppmärksammad
på ett trevligt sätt. Kanske ett uttryck för Skönstaholmsandan?
141