Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

allra sista potten bidrag. Tack vare att många hängivna klubbmedlemmar
med liv och lust deltog i byggnadsarbetet kunde klubben förvärva möbler
och inredning och skriva evighetskontrakt om upplåtelse av de präktiga
klubblokalerna som gemensamt vardagsrum för de med dagens mått ganska
trånga bostadslägenheterna. Den 2 februari 1979 kunde klubbens festlokal
för första gången tas i bruk.
REDAN FÖRSTA VERKSAMHETSÅRET hade inom klubbens bildats
sektioner för bl a schack, bridge, bordtennis och till våren även tennissektion,
som först spelade på en privat bana i Trångsund. Vid en uppvaktning
hos ishockeybasen Helge Berglund, som då var gatuborgarråd med makt
även över park och fritid, utlovades rundhänt och utan förankring hos
någon myndighet inte bara att tennisbana fick byggas på ängen utan att
parkförvaltningen också skulle sätta in maskiner för att schakta jämn mark.
Ett uttryckligt förbehåll var dock att tennisbanan skulle vara öppen även för
kringboende runt Skönstaholm. Vilket sedan inte infriades, när tennis -
folket valde att bryta sig ur Grannskapsklubben och bilda egen klubb. I viss
konkurrens med Grannskapsklubben verkade också under några år en
särskild Husmodersförening.
Den smått fantastiska siffran i första verksamhetsrättelsen att kurs- och
hobbyverksamhet samlat 350 (!) deltagare har sin förklaring i att det skulle
dröja till hösten 1956, innan svensk TV började sända regelbundet några få
kvällar i veckan. Det var ännu långt till att TV skulle komma att dominera
fritiden.
Inför VM i fotboll 58, som brukar betecknas som genombrott för svensk
TV, minns jag starka krav på styrelsen att klubben skulle köpa en gemensam
TV och placera i en källarlokal. Styrelsen vacklade men jag lyckades
övertyga majoriteten om att TV mycket snart skulle bli påträngande gäst i
nästan varje hushåll.
Under 60-talet lamslog sedan som vi vet TV praktiskt taget allt före-
198