Skönsta-brytning.c 2.2 - BRF Skönstaholm

Stockholms fastighetskontors husbyggnadsavdelning. Där hade hon varit
anförtrodd att göra underlag för restaureringen av de gamla kulturhusen på
Åsöberget, men nu skulle hon bli medarbetare till Erik.
Erik var arkitekten Erik F. Dahl, som skulle svara för utformningen av det
nya radhusområdet. Han var då 33 år. — Tänk jag, som tyckte att han var så
gammal, säger Bothild nu. Själv var hon 25.
Chef för avdelningen var arkitekten Nils Sterner, en man på några och
fyrtio. Han var en av landets mera namnkunniga arkitekter, och fastighetskontorets
chefsarkitekt 1945–66. Dessförinnan hade han haft egen verksamhet
och bl a varit ovanligt framgångsrik som pristagare i arkitekttävlingar.
Men, som Bothild minns det, den som hade det närmaste ansvaret, och
var den som formade Skönstaholm, var alltså Erik Dahl.
Och här ville det till engagemang. Några år tidigare var Veckodagsområdet
tänkt att bebyggas med radhus. Det sågs i viss mån som ett experiment, ett
försök att väcka intresse för radhuset som bostadsform. Det skulle byggas 258
lägenheter för 25.000 kr per styck. Till detta hade staden anslagit 6,5 milj kr.
På grund av den alltmer skriande bostadsbristen byggdes här istället de sk
genomgångsbostäderna, 1000 lägenheter om ett rum och kök eller kokvrå;
med gemensamma toaletter i källaren. Och efter en del turer bestämdes, att
radhusen skulle byggas i Skönstaholm.
Men Sterner och Dahl ställde högre krav på sitt projekt, än vad som hade
gällt för Veckodagsområdet. Det skulle verkligen bli ett propagandaområde
för radhus. De ville variera lägenhetstyperna mera, och anpassa husen efter
terrängen.
De ville inte acceptera den något schematiska detaljplan för området, som
stadens stadsplanekontor redan hade gjort, utan arbetade om den i samband
med planeringen av husen. De kämpade mot stadsarkitekten, som
ansåg att Söndagsvägen borde fortsättas söderut, där det nya Farsta började
planeras. Deras Skönstaholm skulle inte bli en genomfart.
12