BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

7. EN UPPENBAR KATASTROF
Esbjerg. Härifrån hade fisket med trål börjat under de första åren på
1950-talet och det man fiskade var inte först och främst matfisk, utan
fisk av alla slag och storlekar vilka industriellt kunde omvandlas till
olja och mjöl.
Under de första 50 åren av 1900-talet steg mängden fisk infångad
av den danska fiskeflottan långsamt och gradvis från 100 000
till 200 000 ton. Endast tio år senare, 1960, hade dock mängden vuxit
till 600 000 ton och denna siffra mer än fördubblades under de nästföljande
tio åren till 1 400 000 ton. Redan 1975 uppnådde den danska
fiskeflottan sin största fångst någonsin med 1 800 000 ton. Ökningen
i mängd fångad fisk följde utvecklingen av fiskeflottans samlade
storlek och maskinkraft. De små kuttrarna som hade fiskat med garn
och snurrevad avlöstes systematiskt av trålare som kunde lägga stora
tunga nät över havsbottnen och rensa den från allt levande. Dessa
fiskemaskiner utstyrdes dessutom med ekolod och andra former av
elektroniska hjälpmedel som gjorde det möjligt att jaga fisken allt mer
effektivt. 1970 skedde visserligen att plötsligt och oväntat sammanbrott
hos det sillbestånd industrifisket i Nordsjön hade varit baserat
på. Det var det dock vid den tidpunkten ingen som riktigt bekymrade
sig över och industrifisket ersatte snabbt sillen med tobis samt andra
sorters småfisk i den nedersta änden av matkedjan. På så sätt kunde
fisket hela tiden ändra sina metoder efter förhållandena. När de inre
farvattnen blev överfiskade, sökte sig fartygen längre ut till havs och
när bestånden där också tunnade ut, byggde man endast ännu större
fartyg som kunde dra ännu större trålar. Till sist var skeppen seglande
fabriker med egna frysrum och med nästan en halv kilometers längd.
Men trots den allt intensifierade insatsen lyckades man aldrig komma
över fångstsiffrorna från det tidiga 1970-talet, varken för det danska
fisket eller för fisket i Europa som helhet.
Efter att ha tagit bort 25-30 % av havets biomassa år efter
år blev det mot slutet av årtusendet klart att viktiga fiskebestånd i
Nordsjön såsom torsk var nära egentlig kollaps. De fiskar man ännu
tog upp var allt mindre och allt yngre och detta var en tendens som
inte bara var begränsad till europeiska farvatten. Mängden fullvuxen
fisk som fångades i Nordatlanten som helhet under år 2000, minskade
med upp mot 90 % i förhållande till den genomsnittliga storleken
105