BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN
kunde vänja sig vid. Den skedde trots allt bara lite i taget och den
allmänna åsikten var att det fanns tillräckligt med plats.
Ingen hade möjlighet att föreställa sig hastigheten hos de förändringar
den teknologiska utvecklingen skulle medföra. På John Ruskins tid var
enorma områden i Afrika, Asien och Amerika ännu vild natur. Största
delen av planeten var helt orörd av människans aktiviteter. Men blott
100 år senare finns den teknologiska civilisationen närvarande till och
med i de mest avsides belägna trakterna och det finns ingen del av
jorden, från Arktis till ozonlagret där människan inte har satt sina
spår. Vi förbrukade så stora mängder material att havsströmmarna
i Stilla Havet – utan att någon riktigt lade märke till det förrän 2006
– hade kunnat samla på sig en soppa av plastavfall som sträcker sig
över ett område, vilket troligen är dubbelt så stort som USAs samlade
areal. Hastigheten och omfånget av det som skedde var oförutsägbart,
men det var inte desto mindre en logisk konsekvens av den ekonomiska
och teknologiska ordning som tog form i 1800-talets Europa
och USA. John Ruskins oro för vad en järnväg skulle föra med sig i
Lake District skylldes ju just på att han hade sett den förstöring som
järnvägen hade fört med sig på andra platser. Sammanhangen mellan
järnvägens utbyggnad och det industriella samhällets utbredning gick
inte att ta miste på. Den ekonomiska tillväxten och transporten av
människor och material var två sidor av samma sak och i slutet av
1800-talet byggdes järnvägar i ett hektiskt tempo kors och tvärs över
alla jordens kontinenter.
Utbyggnaden av järnvägarna skulle emellertid visa sig endast
vara en späd början, en lätt ouvertyr till det som skulle komma. 1900talet
blev från det första dieseldrivna taktslaget ett oavbrutet och
alltomfattande teknologiskt uppbrott, vars centrala tema var rörelse,
transport och fart. De gigantiska passagerarfartygen som i århundradets
första decennier seglade över Atlanten var symboler för en ny tid,
liksom snabbtågen, zeppelinarna, flygmaskiner och (tack vare Henry
Fords löpande band) en oändlig mängd bilar bilar. Transportmedlen
blev stadigt allt snabbare, större och flera. Genom hela århundradet
var infrastrukturen under konstant och accelererande utbyggnad. Fler
och fler platser blev förbundna med varandra. Vägarnas kapacitet
51