BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
som vi redan skapat. Tanken är med andra ord att vi är tvungna att
ödelägga världen för att få råd att rädda den. Själva logiken bakom
den konstanta tillväxten i ekonomin är det ingen som på allvar ställer
frågor kring. Den framställs helt som om den är en oundviklig,
kosmisk rörelseriktning helt utanför människans kontroll, men okontrollerad
tillväxt är överallt i biologin förbunden med sjukdom och
sammanbrott, likt den kaotiska delldelningen i en cancerknuta eller
malariaparasitens explosiva förökning i en infekterad kropp. Ändå är
budskapet att ekonomisk tillväxt är gott och sunt och därmed är varje
tecken på ekonomisk avmattning en fara, som ögonblickligen måste
bekämpas med offentliga investeringar, billiga lån, skattesänkningar
och annat som kan tänkas stimulera den ekonomiska aktiviteten,
oavsett vad denna aktivitet kan komma att medföra.
Alltsedan den industriella revolutionen bröt igenom på allvar under
första delen av 1800-talet har var och en emellertid kunnat se, att
samhällets stigande materiella aktivitet varit förbunden med smärtsamm
förstöring både i naturen och kulturen. Det blev tydligt att
människan hade släppt loss en helt ny kategori av krafter i världen.
Plötsligt skedde förändringarna med så stor hastighet att de snart
framtvingade rörelser i USA och Europa för att försöka rädda de
sista återstående resterna av orörd natur (se kap. 20).
”När girighetens vanvett dagligen dränker våra sjömän, kväver
våra gruvarbetare, förgiftar våra barn och efterlämnar Englands
fruktbara yta som ett avbränt, växtlöst ödeland av aska, har det någon
betydelse, om en flock får drivs bort från backarna vid Helvellyn, eller
att den lilla sjön vid Thilmere fylls med grus?” Så skrev den engelska
estetikteoretikern och tecknaren John Ruskin 1876 i en passionerad
skriftlig protest mot planerna på att dra en järnvägslinje genom det
vackra Lake District. John Ruskin och många med honom såg med
förfäran på konsekvenserna av den industriella revolutionen, men
han visste också väl att han satte sig upp mot krafter som inte gick att
hejda. Ångmaskinen hade skapat en ny och förhöjd ämnesomsättning
i samhället och de flesta älskade det som ett narkotiskt rus. Rykande
skorstenar, dynamit och gruvschakt blev en symbol för drömmen
om det kollektiva materiella framsteget. Ödeläggelsen var något man
50