BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

More documents

Recommendations

Info

<strong>SKÖNHETENS</strong> <strong>BEFRIELSE</strong> om det är konstverk eller bruksföremål, strålar de av en livskraft och andlig närvaro som är svår att finna i vår tid. Tar vi dessutom i beaktande att den kulturella produktionen i Europa skapades av relativt små befolkningar med starkt begränsade materiella medel, bestyrker det ytterligare förnimmelsen av ett kraftigt mentalt och emotionellt överskott. Om en kulturell produktionen är en avspegling av människans inre liv är det en väsentlig indikator för kvaliteten hos livet i det moderna samhället, att den kulturella produktionen i många avseenden kan sägas vara mindre nu än någonsin förr i människans historia. Ett centralt element i konstruktionen av framstegsbegreppet var föreställningen att befolkningen i jordens olika kulturer befann sig på olika utvecklingsstadier. Den som gick först och banade vägen för alla andra var den rationella, europeiska upplysningsmänniskan. I denna bild av historien hade våra förfäder ursprungligen levt som halvnakna, förmörkade idioter i kalla, fuktiga grottor och i evig rädsla för en nyckfull och ondsint natur. Från denna trista utgångspunkt hade livet varit en lång kamp mot svält, sjukdom och vilda djur ända till den grekiska civilisationen med sin filosofi, vetenskap och konst omsider fick människan satt på rätt bana. Naturfolk representerade i denna bild våra rasers lägsta utvecklingsstadium. Den moderna naturforskningens fader, botanikern Carl von Linné, gjorde emellertid en intressant upptäckt 1732, just när industrialismen och upplysningstiden så smått hade börjat finna sin form. Linné som i varje avseende var framstegets man, lärde på sin stora resa till Lappland känna de samiska, renskötande nomadernas efterblivna kultur. Tvärtom blev Linné så imponerad av samefolkets hälsa, goda humör och påfallande höga levnadsålder att han senare försökte introducera element ur den samiska dieten och levnadssättet i det svenska samhället. Linnés samiska uppenbarelse glömdes snart bort, men hans iakttagelser visar att framstegsbegreppet från början byggde på en felaktig och endimensionell uppfattning av människans möjligheter på jorden. Om vi skall bedöma människans liv utifrån dåtidens berättelser och bilder, tyder allt på att livet i forntiden har varit en sammansatt af- 312
21. NU fär av glädje och sorg, precis som vi känner det idag, men det finns anledning att anta att existensens intensitet tidigare har varit större än i vår nutid. Döden var också mer närvarande och därmed också livet. Platsens och tidens enhet var tydligare. Konsekvenserna av människans godhet och ondska långt mer uttalade. Därtill kommer också att människan en gång levde i omedelbar kontakt med en helt oförstörd natur. Det var friskt vatten i floderna och källornas var kristallklart och rent. Det var stillhet, lugn och tid. Man kan kanske till och med anta att livet för en stor del av mänskligheten har upplevts som både gott och generöst. I boken ”The City in History” från 1961, gör historiken Lewis Mumford det till exempel troligt att medeltidens städer på grund av deras lantliga och öppna karaktär med stora gemensamma allmänningar, mycket väl hade kunnat vara bland de behagligaste stadsområden att vistas i som människan någonsin har känt till. Den primitiva saniteten har på grund av den låga befolkningstätheten förmodligen inte skapat större problem än det för övrigt var för friliggande gårdar på landet. Mumford citerar en reseberättelse från Italien och England som starkt kritiserar enskilda ställen och städer såsom smutsiga och äckliga, vilket indikerar att det var anmärkningsvärt och ovanligt i samtiden. Samma nivå måste för övrigt gälla för alla berättelser om lidande, olycka och råhet i forntiden. Människan har alltid berättat om undantagen och inte om det allmänna hav av vardag, när allt gick som det skulle. 5 Även om det kom en tid när ordet framsteg kom på allas läppar, utgjorde den industriella revolutionen en absolut lågpunkt för människans levnadsvillkor på jorden. Aldrig har så stor del av ett samhälles invånare varit så uselt ställd som den slavhär som producerade framstegets mätbara materiella värden från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet. Det var ingen ände på den förnedring och de lidanden som drabbade det explosivt växande industriproletariatet. Familjerna levde sammanträngda i tröstlösa, kalla, fuktiga och mörka hyreskaserner. Arbetare i fabriker och gruvor fick knoga i upp till 15 313
Page 1 and 2:
MORTEN SKRIVER SKÖNHETENS BEFRIELS
Page 3 and 4:
Morten Skriver Skönhetens befriels
Page 5:
Till Ursula som gav mig idén och B
Page 9 and 10:
1. INTRODUKTION 1 Introduktion 1 e
Page 11 and 12:
1. INTRODUKTION ett tema i den offe
Page 13 and 14:
1. INTRODUKTION det ännu var förh
Page 15 and 16:
1. INTRODUKTION listiska modellen b
Page 17 and 18:
1. INTRODUKTION det landskap som ka
Page 19 and 20:
1. INTRODUKTION omätbar skönhet.
Page 21 and 22:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN 2 Li
Page 23 and 24:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN i Da
Page 25 and 26:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN Skje
Page 27 and 28:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN Det
Page 29 and 30:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN argu
Page 31 and 32:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN Men
Page 33 and 34:
2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN och
Page 35 and 36:
3. ANIMALISK PRODUKTION 3 Animalisk
Page 37 and 38:
3. ANIMALISK PRODUKTION sättet lad
Page 39 and 40:
3. ANIMALISK PRODUKTION 4 Det indus
Page 41 and 42:
3. ANIMALISK PRODUKTION åren. Huvu
Page 43 and 44:
3. ANIMALISK PRODUKTION 7 Husdjuren
Page 45 and 46:
3. ANIMALISK PRODUKTION skugga unde
Page 47 and 48:
3. ANIMALISK PRODUKTION bättre och
Page 49 and 50:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN 4 Smärtan
Page 51 and 52:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN Även om d
Page 53 and 54:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN kunde vän
Page 55 and 56:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN 3 Ingen ka
Page 57 and 58:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN ser, lager
Page 59 and 60:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN 5 Konsumti
Page 61 and 62:
4. SMÄRTAN I FRYSDISKEN att tillv
Page 63 and 64:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK 5 Bedövning
Page 65 and 66:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK är vi fullk
Page 67 and 68:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK utvecklingen
Page 69 and 70:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK hundra år s
Page 71 and 72:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK nan gemenska
Page 73 and 74:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK internatione
Page 75 and 76:
5. BEDÖVNINGENS LOGIK 6 Människan
Page 77 and 78:
6. IDÉNS FORM 6 Idéns form 1 ör
Page 79 and 80:
6. IDÉNS FORM Men så i början av
Page 81 and 82:
6. IDÉNS FORM med hälsa och kvali
Page 83 and 84:
6. IDÉNS FORM och Cook till Bering
Page 85 and 86:
6. IDÉNS FORM tiden visat sig vara
Page 87 and 88:
6. IDÉNS FORM ekonomiska motsättn
Page 89 and 90:
6. IDÉNS FORM mänskliga relatione
Page 91 and 92:
6. IDÉNS FORM uttryckte sig extrem
Page 93 and 94:
6. IDÉNS FORM åldras snabbt och v
Page 95 and 96:
6. IDÉNS FORM system samma cyklisk
Page 97 and 98:
7. EN UPPENBAR KATASTROF Några men
Page 99 and 100:
7. EN UPPENBAR KATASTROF sig, att d
Page 101 and 102:
7. EN UPPENBAR KATASTROF upp emot 9
Page 103 and 104:
7. EN UPPENBAR KATASTROF regnskogso
Page 105 and 106:
7. EN UPPENBAR KATASTROF livsformer
Page 107 and 108:
7. EN UPPENBAR KATASTROF Esbjerg. H
Page 109 and 110:
7. EN UPPENBAR KATASTROF menten ell
Page 111 and 112:
8. OMVÄNDELSE 8 Omvändelse 1 äNs
Page 113 and 114:
8. OMVÄNDELSE var inte de teologis
Page 115 and 116:
8. OMVÄNDELSE om den globala uppv
Page 117 and 118:
8. OMVÄNDELSE ser allt visserligen
Page 119 and 120:
8. OMVÄNDELSE Den danske filosofen
Page 121 and 122:
8. OMVÄNDELSE fram att där endast
Page 123 and 124:
8. OMVÄNDELSE kött, köpa färre
Page 125 and 126:
9. NATURENS VÄRDE 9 Naturens värd
Page 127 and 128:
9. NATURENS VÄRDE och trevnad. Nå
Page 129 and 130:
9. NATURENS VÄRDE lisationer. De g
Page 131 and 132:
9. NATURENS VÄRDE vi, högre ståe
Page 133 and 134:
9. NATURENS VÄRDE som finns på jo
Page 135 and 136:
9. NATURENS VÄRDE vi fyllas av tac
Page 137 and 138:
9. NATURENS VÄRDE ord som kan rymm
Page 139 and 140:
9. NATURENS VÄRDE överordnad rikt
Page 141 and 142:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG 10 Skönhe
Page 143 and 144:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG ensstämme
Page 145 and 146:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG övergång
Page 147 and 148:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG Bali. Här
Page 149 and 150:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG 5 Utöver
Page 151 and 152:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG kompositio
Page 153 and 154:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG ideal för
Page 155 and 156:
10. SKÖNHETENS URSPRUNG ut skönhe
Page 157 and 158:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE 11 Sanni
Page 159 and 160:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE där som
Page 161 and 162:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE bergstop
Page 163 and 164:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE Maria-fi
Page 165 and 166:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE den eski
Page 167 and 168:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE Människ
Page 169 and 170:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE En stad
Page 171 and 172:
11. SANNING OCH UPPLEVELSE komplexi
Page 173 and 174:
12. PENGAR sina förmögenheter på
Page 175 and 176:
12. PENGAR torien fram till denna t
Page 177 and 178:
12. PENGAR advokat för internation
Page 179 and 180:
12. PENGAR 4 Näringslivets trivsel
Page 181 and 182:
12. PENGAR Näringslivet är en mas
Page 183 and 184:
12. PENGAR konstant ström av adren
Page 185 and 186:
12. PENGAR administrativt och ekono
Page 187 and 188:
12. PENGAR frihet består i att eko
Page 189 and 190:
13. ANTI-COPYRIGHT en förläggare
Page 191 and 192:
13. ANTI-COPYRIGHT det kulturella b
Page 193 and 194:
13. ANTI-COPYRIGHT förtjänster me
Page 195 and 196:
13. ANTI-COPYRIGHT och inkännande
Page 197 and 198:
13. ANTI-COPYRIGHT emellertid endas
Page 199 and 200:
14. RELIGION 14 Religion 1 NNaN vi
Page 201 and 202:
14. RELIGION inte till någon gener
Page 203 and 204:
14. RELIGION första multinationell
Page 205 and 206:
14. RELIGION innersta väsen skall
Page 207 and 208:
14. RELIGION människor igenkänner
Page 209 and 210:
14. RELIGION har uppstått som en i
Page 211 and 212:
14. RELIGION vägar till samma mål
Page 213 and 214:
14. RELIGION sen av hinduernas eldo
Page 215 and 216:
15. VETENSKAP Andens utdrivande ur
Page 217 and 218:
15. VETENSKAP 1960-talet stod det k
Page 219 and 220:
15. VETENSKAP plockat, bryter han b
Page 221 and 222:
15. VETENSKAP got som till förväx
Page 223 and 224:
15. VETENSKAP av naturens orsakssam
Page 225 and 226:
15. VETENSKAP bara fysisk lagmässi
Page 227 and 228:
15. VETENSKAP Vetenskapen kan inte
Page 229 and 230:
15. VETENSKAP gande mönster och hj
Page 231 and 232:
16. KONST känslor och intuition. B
Page 233 and 234:
16. KONST tar människan spontant d
Page 235 and 236:
16. KONST 1838 till våra dagars dy
Page 237 and 238:
16. KONST grad konst för att stimu
Page 239 and 240:
16. KONST elit att demonstrera denn
Page 241 and 242:
16. KONST Konsten hade hittills var
Page 243 and 244:
16. KONST och föreläsningar. Beuy
Page 245 and 246:
17. DÖDEN 17 Döden 1 ur skulle vi
Page 247 and 248:
17. DÖDEN hålla sig nära de död
Page 249 and 250:
17. DÖDEN utkämpades. Nyhetsmedie
Page 251 and 252:
17. DÖDEN mar. När vi nådde den
Page 253 and 254:
17. DÖDEN Vi har sluppit ifrån de
Page 255 and 256:
17. DÖDEN fenomen har sitt eget mu
Page 257 and 258:
17. DÖDEN 6 Genomförande av en ek
Page 259 and 260:
17. DÖDEN rör sig mot samma oundv
Page 261 and 262:
18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA trädgå
Page 263 and 264: 18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA svarade
Page 265 and 266: 18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA sig frå
Page 267 and 268: 18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA och lät
Page 269 and 270: 18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA finna fr
Page 271 and 272: 18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA byggde s
Page 273 and 274: 18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA represen
Page 275 and 276: 19. TEKNOLOGI 19 Teknologi 1 ekNolo
Page 277 and 278: 19. TEKNOLOGI handen. Teckningstekn
Page 279 and 280: 19. TEKNOLOGI nismer. Liksom djuret
Page 281 and 282: 19. TEKNOLOGI en hårddisk. Orsaken
Page 283 and 284: 19. TEKNOLOGI färdiga på Mars vid
Page 285 and 286: 19. TEKNOLOGI nanosekund i det biol
Page 287 and 288: 19. TEKNOLOGI kunskap i dessa år f
Page 289 and 290: 19. TEKNOLOGI någorlunda uppdragna
Page 291 and 292: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE rike.
Page 293 and 294: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE att ta
Page 295 and 296: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE och se
Page 297 and 298: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE der de
Page 299 and 300: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE nen i
Page 301 and 302: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE form f
Page 303 and 304: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE bland
Page 305 and 306: 20. ETT EKOLOGISKT SAMHÄLLE genom
Page 307 and 308: 21. NU 21 Nu 1 NgeN civilisatioN ha
Page 309 and 310: 21. NU bukten 1853, omskapade de ut
Page 311 and 312: 21. NU kom att städer och infrastr
Page 313: 21. NU djupt och hopplöst armod. V
Page 317 and 318: 21. NU kontroll. I Kina dör tusent
Page 319 and 320: 21. NU har kunnat gå så långt ä
Page 321 and 322: 21. NU 8 För att förändra värld
Page 323 and 324: 21. NU till att accelerera samhäll
Page 325 and 326: 21. NU naturgivna förhållanden so
show all

BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?