BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

6. IDÉNS FORM
tiden visat sig vara ett entropiskt fenomen som ödelägger allt. Den
oreglerade marknaden är själva mekanismen som splittrar vårt samhälle,
tömmer kulturen på innehåll och kväver livet på jorden, men
vi har svårt att erkänna det som sker, för vår syn är dimmad av en
ideologi som hyllar materiell rikedom och pengarnas makt. Vi är inte
fria människor utan slavar under vår konsumtion och av tillväxten i
den materiella produktionen.
5
Den tyskfödde filosofen Karl Marx försökte i mitten av 1800-talet
att skapa en motideologi till den ekonomiska liberalismen. Marx tog
utgångspunkt i den tyske tänkaren Hegels idéer om de universella
lagmässigheterna i historiens gång. Hegel menade att varje förändring
hade vad han betecknade som ett dialektiskt förlopp. Ett tillstånd
(tes) måste skapa sin egen motsättning (antites) för att överhuvudtaget
kunna bli till. Därefter skulle de två tillstånden förenas i en syntes,
som återigen skulle orsaka en ny motsättning och så vidare. Enligt
Hegel var den drivande kraften i historien människans behov av bekräftelse.
Denna kraft i människan som mer än något annat skapar
det – önskan om att bli respekterad som en värdig individ – kallade
Hegel för thymos, ett begrepp som ursprungligen användes av Platon
för att beskriva livfullheten i människan.
Hegel föreställde sig att den thymoiska själen i tidernas morgon
satte igång historien genom att driva ut människan i en blodig
kamp för prestige och ära. Denna kamp slutade i första omgången
med att människorna blev uppdelade i en klass av herrar som var
villiga att satsa sina liv på att få bekräftelse och respekt, samt en klass
av slavar som gav efter för sin dödsångest och därför underkastade
sig herrarnas vilja. Historien kom därefter att handla om herremännens
ändlösa kamp för att bli bekräftade av varandra och av deras
respektive folk samt för att vinna ära, territorier, storhet och makt.
De olika förhållandena mellan herrar och undersåtar förde emellertid
aldrig till en verklig tillfredsställelse av bekräftelsebehovet, för den
respekt herremannen fick från de människor som var tvungna till
underkastelse, hade ju inte den äkta bekräftelsens kvalitet.
83