BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
evolutionens historia. På det sättet har den religiösa kulturen blivit
i stånd att tillgodose stort sett varje psykologiskt temperament. Det
finns i princip ingen dogmatik, bara fria val, men om denna modell
för vildväxande religiösa biotoper skall överföras på nutiden kräver
det etablerandet av ett kraftfullt gemensamt fokus på mänsklighetens
strävanden.
7
För att finna en sådan universell utgångspunkt måste vi återvända
till början. Före vetenskapen och före religionen. Vi måste åter upptäcka
vår fundamentala förbundenhet med det som är grunden för
vår existens: jorden, månen och solen. Naturen är förutsättningen
för allt vi är och kan. Det är denna basala insikt som skall förena
mänskligheten. Våra liv är en kollektiv resa genom tid och rum. Det
finns bara denna enda planet och allt levande är vår närmaste släkt. Vi
är som det andra och det andra är som vi. Berg och floder, vind och
regn, växter och djur. Vi behöver en form av vetenskaplig, upplyst
animism så att vi kan förstå oss själva som delar av ett universum
genomströmmat av ande och känsla (om inte annat som en poetisk
möjlighet). Oavsett hur svårt det kan vara för en modern människa
att se naturen som besjälad skall vi handla som om den är det. För
bara då kan vi bli i stånd att överskrida våra egna isolerade själv och
skapa en verklig planetarisk gemenskap.
Uppgiften för den ekologiskt reformerade religionen är att
hjälpa oss att greppa det obegripliga. Den skall förse oss med ett
rituellt språk som gör att vi kan beröra det som är heligt och uttrycka
det som inte låter sig sägas med ord. I den kristna kyrkans tradition
är nådgivandet den centrala rituella handlingen. Vinet och brödet
symboliserar Kristi blod och lekamen. Genom att intaga denna
symboliska föda blir den kristna människan förenad med Gud både
fysiskt och andligt. Det rituella intagandet av symbolisk föda finns
i många kulturer. Hinduerna kallar det för prassad. De offrar mat
till gudabilden och denna mat blir till en del av gudens immateriella
kropp, som hindun därefter förenar sig med genom ätandet. I den
fornindiska texten Bhagavad-Gita förklarar guden Krishna betydel-
210