BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

14. RELIGION
innersta väsen skall man blott se på islam, kristendomens lillebror.
Islam döljer inte att den är ett instrument för att likrikta människors
sinnen. Var de än befinner sig skall alla muslimer fem gånger om
dagen vända sig i bön mot precis samma geografiska punkt på klotet.
Islam betyder rätt och slätt underkastelse och i princip är det dödsstraff
på att lämna rörelsen.
Man kan känna sig frestad att ge den framträdande engelske
biologen och ateisten Richard Dawkins rätt när han beskriver religion
som ett smittsamt och elakartat mentalt virus, men problemet med
denna synpunkt är att alla starka idéer har denna smittsamma och
förförande karaktär. Det gäller inte specifikt för religionen. Man kan
heller inte säga att allt hos religionen är förmörkat och destruktivt. En
gång bjöd religionerna meningsfulla svar på påträngande frågor och
fyllde en väsentlig och produktiv samhällsfunktion. Annars hade de
aldrig blomstrat upp och brett ut sig som de gjorde. Nej, religionernas
största synd består i att de har undlåtit att utveckla sina idéförutsättningar
i förhållande till de förändringar som med tiden skett i människans
medvetenhet och livsvillkor. Prästerskapets rädsla att mista
sin institutionella makt har förhindrat vårt samhälle att producera en
funktionell motbild till den rationella materialismen. Religionen har
blivit den mur som spärrar civilisationens andliga utsikt.
4
Den religiösa känslan, tolkningen och praktiken är emellertid uttryck
för en grundläggande existentiell nödvändighet. Inte dogmatiken
eller den sociala konventionen, men religionen såsom uttryck för
människans längtan efter att transcendera sitt avgränsade jag och
finna en djupare andlig mening i universum. Därför har religionerna
genom historien, vid sidan av ondskan också skapat ramar kring
människans ädlaste och mest oegennyttiga strävanden. Religionerna
har inspirerat till den djupaste visdom och den mest upphöjda konst.
Det är omöjligt att föreställa sig en egentlig kultur som inte har en
religiös eller metafysisk dimension i sitt centrum. Människan behöver
en fokuseringspunkt utanför sig själv att rikta strävanden emot och
samlas kring. Därför är ometableringen av en fungerande kollektiv
203